| Göteborgs historia via museer och stadsvandringar
Göteborgs minnesmärken och museer är naturliga och uppskattade vid studie av bebyggelsemiljön. Du skall studera Gamla Lödöse, Nya Lödöse, Älvsborgs-staden, Karl IX:s Göteborg som bakgrund till Gustaf II Adolfs Göteborg samt stadens senare utveckling Utanför museerna kommer du under en stadsvandring undersöka de funktioner som Tyska kyrkan, Stora Torget, Gamla Sahlgrenska, Gustavii domkyrka, Stora och Lilla bommen, Ostindiska huset och residenset hade. Naturligtvis kan det därvidlag vara bra att göra utblickar till områden som främst berör näringsliv, styrelseskick, ekonomi, natur, religion, försvar och byggnadshistoria.
Göteborgs historia med internationella utblickar
I häftet ”Göteborg – en internationell stad. Tolv exempel från stadens ekonomiska historia” (Göteborg 1991) presenterar ekonomhistorikerna Bertil Andersson, Martin Fritz och Kent Olsson olika exempel på hur studier av stadens framväxt och utveckling kan läggas upp. Inledningsvis diskuteras stadsbyggarnas insatser, som ger stadens dess typiska utseende och kontakterna med holländarna. Den fortsatta internationaliseringen understryks, när finansiering och kreditgivning under 1700-talets järnhandel belyses. Göteborgs ändrade karaktär blev påtaglig under 1800-talet genom den industriella prägeln parallellt med handeln och sjöfarten. Anläggningen av de Carnegiska bruken ute vid Klippan kopplades till den internationella politiska utvecklingen under Napoleonkrigen. Järnexporten över Göteborg diskuteras och vi ser hur tekniska förändringar i Englands maskintillverkning omedelbart fick effekter för Göteborgsk exporthandel. Emigrationen från Göteborg satte sin särskilda prägel på staden. Häftets fyra sista exempel behandlar 1900-tals branscher och företagsenheter som numera betraktas som självklara delar av vår vardag. Viktiga områden är kullagertillverkningen, den transoceana linjesjöfarten, varvsindustrin och Volvo. Flera av dessa ekonomiska teman diskuteras i VÅRT LEVEBRÖD, Göteborgsregionens näringsliv I GÅR, I DAG OCH I MORGON (Dick Henriksson och Rustan Älveby) som är den andra kursboken. I den första delen diskuteras – mycket kortfattat – Göteborgs föregångare och grundandet av den nya staden.
BETYGSUNDERLAG
Betyg ges enligt skalan Icke Godkänd, Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. Underlaget till betygsättning består av aktivt deltagande under lektionstid, genomförande av olika uppgifter i samband med studiebesök, ett skrivet arbete och i samband med det en redovisning av det skrivna arbetet (kan ske i seminarieform, via en liten utställning och/eller en hemsida) samt slutligen ett skriftligt slutprov.
BETYGSKRITERIER
Godkänd
KÄLLOR: Eleven kan redogöra för litteratur som berör Göteborgs historia. Denna litteratur finns i skolbiblioteket, vid Göteborgs stadsbibliotek, Göteborgs stadsmuseum och Sjöfartsmuseet. Eleven kan också ange olika källor från andra ämnen t.ex. arkeologi, geografi, samhällsk., religionsk., biologi, konsthistoria…
GÖTEBORGS STAD: Eleven kan ange var Gamla Lödöse, Nya Lödöse, Älvsborgsstaden och Göteborg på Hisingen anlades. Vidare kan elev ange skäl till varför Göteborgs föregångare minskade i betydelse och/eller förstördes. Eleven skall också kunna ange viktigare handelsvaror, ange skäl till varför Göteborg grundades 1619, beskriva hur livet gestaltade sig i Göteborg för olika samhällsgrupper samt kunna belysa olika institutioners funktioner.
GÖTEBORG INTERNATIONELLT: Eleven skall kunna redogöra för viktiga varv, rederier, handelshus, hur de utvecklats under århundradena, beskriva Göteborg genom Sjöfartmuseet, beskriva Göteborg genom Klippans industriområde, beskriva olika utländska gruppers betydelse för staden, t.ex. holländare, skottar…
”EGET ARBETE”: Eleven skall slutligen skriva ett eget arbete. Detta arbete skall behandla en bit av Göteborgs historia. Arbetetskall ha en klar struktur där uppgiften gås igenom på ett acceptabelt sätt. Arbetetskall sedan ventileras på ett seminarium, vid en utställning och/eller via en hemsida där författaren gör en kortare muntlig redogörelse för de viktigare resultaten.
Väl Godkänd
KÄLLOR: Eleven kan redogöra för litteratur som berör Göteborgs historia. Denna litteratur finns i skolbiblioteket, vid Göteborgs stadsbibliotek, Göteborgs stadsmuseum och Sjöfartsmuseet. Eleven kan värdera dessa olika källor och avgöra om författarna bedrivit egen forskning eller bara gjort en sammanställning av tidigare källor. Eleven kan också ange olika källor från andra ämnen t.ex. arkeologi, geografi, samhällskunskap, religionskunskap, biologi, konsthistoria… Eleven kan analysera en sådan källa och värdera den.
GÖTEBORGS STAD: Eleven kan ange var Gamla Lödöse, Nya Lödöse, Älvsborgsstaden och Göteborg på Hisingen anlades. Eleven kan också ange varför de grundades på just de här platserna. Vidare kan eleven belysa ekonomiska förhållanden, som påverkade Göteborgs föregångares utveckling och tillbakagång. Eleven skall också kunna ange viktigare handelsvaror och förklara hur Göteborg ingick i den svenska stormaktspolitiken. Eleven skall kunna visa hur frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658 hade betydelse för Göteborg. Vidare skall eleven kunna beskriva hur livet gestaltade sig i Göteborg för olika samhällsgrupper, kunna belysa olika institutioners funktioner samt ange skillnaden mellan 1600-talets och dagens centrala Göteborg.
GÖTEBORG INTERNATIONELLT: Eleven skall kunna förklara bakgrunden till varvens, rederiernas och handelshusens uppkomst och nedgång, förklara Göteborg genom Sjöfartmuseet, utreda och förklara Göteborg genom Klippans industriområde, ange skälen till att sjöfartsnationen Holland öppnade den internationella scenen för Göteborg och Sverige och förklara olika utländska gruppers betydelse för staden, t.ex. holländare, skottar… Eleven skall också kunna förklara sambanden mellan den internationella utvecklingen från medeltiden och framåt, och de möjligheter till handel som uppstod kring Göta Älv.
”EGET ARBETE”: Eleven skall slutligen skriva ett eget arbete. Detta arbete skall behandla och väl förklara en bit av Göteborgs historia. Arbetetskall ha en godstruktur och vara av en mer analytisk art, där uppgiften gås igenom på ett klart sätt. Slutsatserna skall vittna om en analytisk förmåga. Arbetet skall sedan ventileras på ett seminarium, vid en utställning och/eller via en hemsida där författaren gör en strukturerad redogörelse för bakgrund, problemställning och resultat. I arbetet skall en diskussion om de använda källorna finnas med.
Mycket Väl Godkänd
KÄLLOR: Eleven kan systematiskt värdera källor enligt tidigare kriterier och klart redogöra för källornas ursprung, dvs. om det är fråga om primär eller sekundärkällor. Betoningen för MVG ligger vid det systematiska genomförandet och förmågan att tillgodogöra sig ett professionellt förhållningssätt. Eleven skall också väl kunna analysera de olika källorna, jämföra och systematiskt gå igenom likheter och skillnader samt slutligen klart ange deras källvärde. Betoningen ligger även här vid det systematiska genomförandet och det professionella förhållningssättet.
GÖTEBORGS STAD: Eleven kan analysera orsakerna till att Göteborgs föregångare grundades på just dessa platser ur ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Betoningen ligger vid förmågan att analysera och differentiera mellan de olika perspektiven. Eleven skall också kunna belysa och klart utvärdera ekonomiska, politiska och sociala förhållanden som påverkade utveckling och tillbakagång hos Göteborgs föregångare. Betoningen ligger här på förmågan att redogöra för hur olika förhållanden påverkade utvecklingen och sedan värdera betydelsen av respektive förhållande. Elev skall kunna analysera grundandet av Göteborg utifrån ett stormaktsperspektiv. Betoningen ligger vid förmågan att relatera Göteborgs grundande både till de faktiska förhållandena och den tänkta expansionen. Eleven skall kunna diskutera och analysera betydelsen av frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658 för Göteborg. Betoningen ligger i förmågan att klart redovisa de förändringar dessa uppgörelser för med sig för staden både ur ett kortare och ett längre perspektiv. Eleven skall kunna analysera likheter och skillnader mellan 1600-talets och dagens Göteborg. Betoningen ligger vid förmågan att systematiskt kunna jämföra både likheter och skillnader och ställa dessa i relation till olika institutioners betydelse för staden. Eleven skall också kunna diskutera olika yrkes- och samhällsgruppers framväxt och utveckling – från stadens grundande fram till idag. Slutligen skall elever kunna diskutera olika utländska gruppers betydelse för stadens utveckling under olika tidsperioder.
GÖTEBORG INTERNATIONELLT: Eleven skall kunna analysera sambanden mellan den internationella utvecklingen över en längre tidsperiod och de möjligheter till handel som uppstod vid Göta Älv. Betoningen ligger vid de internationella konjunkturernas inverkan på den lokala gränshandeln och dess vidareutveckling till en mer internationellt präglad handel. Effekterna för Sverige som helhet skall finnas med i denna diskussion. Eleven skall kunna diskutera varvens, rederiernas och handelshusens uppkomst och nedgång. Betoningen ligger vid förmågan att relatera den internationella utvecklingen till de lokala förhållanden som rådde och systematiskt utvärdera vikten av denna utveckling samt diskutera övriga faktorer som ledde till förändringar inom de olika branscherna. Eleven skall också kunna diskutera Holland och holländarnas roll i Göteborg samt deras betydelse för stadens ekonomiska utveckling. Slutligen skall eleven kunna diskutera andra utländska gruppers betydelse för staden ur ett internationellt perspektiv.
”EGET ARBETE”: Eleven skall slutligen skriva ett eget arbete. Detta arbete skall behandla och väl förklara en bit av Göteborgs historia. Arbetetskall vara välstrukturerad och av klar analytisk art, där uppgiften gås igenom på ett formellt riktigt sätt. Slutsatserna skall vittna om en god analytisk förmåga. Arbetet skall sedan ventileras på ett seminarium, vid en utställning och/eller via en hemsida där författaren gör en välstrukturerad redogörelse för bakgrund, problemställning och resultat. I arbetet skall en diskussion om de använda källorna finnas med.
|