Målet för kursen är att eleverna genom studier inom valda områden skall fördjupa och vidga sitt historiemedvetande och stärka sin förståelse för den egna och andras identitet. Kursen skall bidraga till att eleverna skapar en kritisk och analytisk hållning främst till historiska framställningar men också till andra påståenden som möter dem i samhället.
Undervisningsmål Efter genomgången kurs ska eleverna:
· ha kunskaper om grundläggande drag i den historiska utvecklingen i ett kronologiskt (tids-) perspektiv och ha goda insikter i de områden som valts för särskilt studium.
· kunna analysera historiska problem och förklara orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser.
· förstå innebörden av centrala historiska begrepp och grundläggande epokbegrepp.
· ha förvärvat viss förmåga att kritiskt och nyanserat bedöma olika slag av historiska påståenden genom arbete med olika slags källor och historiska framställningar.
· ha uppnått insikt om den historiska kunskapens tidsbundenhet och relativitet genom studier av framställningar av samma skeenden från olika tider och utifrån olika värderingar.
· kunna diskutera dagens händelser på grundval av historisk kunskap.
· kunna diskutera alternativa framtider och olika möjligheter att förverkliga önskvärda handlingsmål utifrån ett historiskt perspektiv.
· kunna förmedla sina tankar i historiska frågor i tal och skrift.
Etik I ämnet historia bör eleverna genom diskussioner, personliga kontakter. Internationalisering över gränserna och fördjupningsarbeten utveckla förmågan till empati och solidaritet med människor från olika kulturer och nationer och på så vis stimuleras till personliga ställningstaganden.
Miljö Olika lokala och globala miljöfrågor bör behandlas och studeras även i ett historiskt perspektiv; därigenom kan eleverna utveckla sin förmåga tillkreativt tänkande och utveckla en beredskap inför framtiden.
Kunskapssyn I ämnet historia är det viktigt att eleverna tillägnar sig baskunskaper om den historiska utvecklingen; dock får det inte stanna vid ytinriktade faktakunskaper, utan man bör eftersträva djupare förståelse av innehållet; det är viktigt att eleverna inte tappar bort helheten, att de tillägnar sig en översikt och därvid kan sätta in företeelser i sitt rätta sammanhang.
Kurser
· Ämnet historia studerar man på skolan på samtliga studieinriktade program.
· Kurs A (= baskurs om 100 poäng) läses på alla grenar: S-, E-, N-, T- samt på Estetiska programmet.
· Kurs B (= fördjupningskurs om 100 timmar) studerar man som tillval på S-grenen.
· Kurs C (= ytterligare fördjupning) har ännu ej erbjudits som kurs vid Hvitfeldtska Gymnasiet. Vi hoppas att kunna erbjuda den inom en snar framtid.
· På estetiska programmet finns ett rikt utbud av kurser i kulturhistoria.
· Göteborgs Historia (50 poäng) finns som valbar kurs för samtliga elever vid Hvitfeldtska Gymnasiet
Arbetsformer Gymnasieutbildningen kan ej ge en heltäckande kunskap om hela den historiska utvecklingen. Lärare och klassen måste därför äga modet att välja kunskapsområden för särskilt studium. Det utesluter inte att varje klass på olika sätt får ett övergripande perspektiv, som ger sammanhang och klarhet.
Genom ett undersökande och problembaserat arbetssätt når man en djupare förtrogenhet med materialet och övar därmed olika slags färdigheter i att formulera frågor, dra slutsatser, förklara orsaker etc. Undervisningen i historia innehåller därför såväl lärar- (och elev-) ledda genomgångar som självständigt arbete:
Under en del perioder - i både A- och B-kursen - kan klassen därvid läsa ett gemensamt stoff (tema, epoker etc.), medan eleverna under andra perioder får arbeta med egna studier, som de själva tar ansvaret för.
Under dessa arbeten tjänstgör läraren som handledare och inspiratör.
Eleverna redovisar sina arbeten på olika sätt: genom läxförhör, prov, debatter, rollspel ("rättegångar"), muntliga och skriftliga presentationer etc.
Såväl bibliotek som skolans video- och datautrustning bör användas i historieundervisningen.
Eleverna ska stimuleras att använda sig av informationsteknologin som verktyg för ordbehandling, informationsutbyte och kunskapssökande. Då eleverna därigenom även kommer att arbeta med externa datanätverk som Internet, är det viktigt att de utvecklar en förmåga att kritiskt granska och sovra bland den stora mängd av information som snabbt blir tillgänglig.
Genom att under någon period arbeta med lokalhistoriska källor får eleven såväl insikt om sin egen identitet som träning i att använda olika typer av källmaterial.
Då eleven har mer tid till sitt förfogande på B-kursen, kan han / hon välja mer kreativa gestaltningar av de historiska kunskaperna. Det kan vara t.ex. en videofilm, en utställning, ett lokalradioprogram, ett bildspel, en elevledd kulturpromenad, en kulturhistoriskt präglad karta över hembygden eller Europa eller framställandet av ett släktträd.
Ämnessamverkan Historieämnet ger stora möjligheter till integration med andra ämnen såsom svenska, engelska, bild, musik, religion, filosofi, ekonomi och samhällskunskap genom olika slags projektarbeten och ämnesövergripande teman.
Elevinflytande Under studiernas gång har eleverna hela tiden möjlighet att påverka kursens planering, innehåll och arbetsformer.
Elevansvar Likaså är det av största betydelse att eleverna tar eget ansvar för sina studier, och att de ständigt reflekterar över sitt sätt att lära!
Bedömning - betygsättning Betyg ges efter avslutas kurs och grundas på aktiviteter på lektionerna, prov samt muntliga och skriftliga redovisningar av egna arbeten.
Vid bedömningen vägs in såväl grundläggande kunskaper som förmåga att tolka historiska problem, kritiskt bedöma olika källor, jämföra olika tidsperioder och historiska händelser samt att dra egna slutsatser.
Utvärdering Kursen utvärderas med en modell som grundar sig på läroplanens målbeskrivningar, och där eleverna såväl bedömer sina egna arbetsinsatser som ger synpunkter på olika arbetsmetoder. Utvärderingsresultaten behandlas i historiekonferensen för att förbättra och utveckla undervisningen.
