Göteborgs Historia

SAMMANKOMST 11

Dessa delar tog jag upp idag:
1. Stormaktsväldet när det var som störst
2. Skolor – utbildning
3. Hur skulle staden försörjas?
4. Handeln till och från Göteborg under 1600-talet
5. Rättskipning i 1600-talets Göteborg
6. Nästa gång – vardagslivet i Göteborg under 1600-talet

1. Stormaktsväldet när det var som störst: Jag startade denna sammankomst med att visa ett par kartor över den svenska Stormaktsväldet. Den första kartan visar dess utbredning när det var som allra störst (1658-1660) och den andra kartan visar dess tillkomst och så småningom dess ”fall”:
2. Skolor – utbildning: Det är svårt att låta bli att tala om utbildning när man är lärare, så jag använde en del av förra sammankomsten till att tala om utbildningssituationen i den nya staden och idag så fortsatte jag med detta tema. Vi startade med att redogöra för vad ”trivialskola” betydde.
Trivialskolorna var en lägre sekundär skola med undervisning i ”TRIVIUM” (latin som egentligen betyder en plats där tre vägar sammanstöter – tre kunskapsarter) – dvs. grammatik, retorik och dialektik. Dessa trivialskolor kom att vara föregångare till senare tids realskolor. Vid varje trivialskola skulle finnas en rektor (från latinet re’ctor = ledare, styresman, här betyder det den lärare som vid en flerklassig läroanstalt också var föreståndare för densamma), en teologie lektor (från latinet lectio = läsning, här den lärare som var ansvarig för de kyrkliga funktionerna vid läroverken), en konrektor (från latinet con = med och re’ctor = ledare, styresman, här betyder det den lärare som i lägre läroverk tillsammans med rektor undervisade i den högsta klassen) och en kollega (från latinet con = med och le’gere = utvälja, här betyder det ordinarie lärare vid lägre läroverk).
I Göteborg så innebar utnämnandet av magister Henrik Soterus till skolmästare vid den nya skolan starten på Göteborgs skolas historia. Henrik Soterus erhåller Tuve socken till prebende (pastorat) och han får såsom kyrkoherde skattebefrielse. En fullt utbyggd trivialskola existerar dock inte förrän år 1641. Då hade de fyra föreskrivna posterna tillträtts. Rektorn skulle undervisa i fysik och matematik, lektorn skulle läsa teologi och öva ungdomen i grekiska och hebreiska, konrektorn skulle ta hand om logik, retorik samt latinska språkövningar medan kollegan lärde barnen grammatik, dvs. grunderna i latin.
Hur såg då utbildningen ut för de pojkar som fick ta del av den nya utbildningen i Göteborg. De skrevs i regel in i skolan vid sex års ålder. Första klassen kallades ”alphabetica” och där startade man med innanläsning och välskrivning – i det latinska språket. Katekesen skall sedan läras utantill på både svenska och latin. I nästa klass ”etymologica” börjar man ta itu med Ciceros brev, Aesopus fabler, Davids psalmer och Salomos ordspråk. Skriftliga översättningar mellan latin och svenska står också på programmet. I tredje årskursen utökas Ciceros brev, Davids psalmer och Salomos ordspråk med en komedi av Terentius och Vergilii ekologer. Översättningar sker nu också från svenska till latin, övningar att skriva latinska verser införs samt grekiska för nybörjare – Luthers lilla katekes utan förklaringar. Den avslutande klassen ”rektorsklassen” studerade Ciceros tal, Vergilius Aeneiden och på grekiska bl.a. Demostenes, Hesiodos och Pauli brev. Varje kvartal så hade man två disputationer (från latinet disputare = utbyta meningar, ha olika åsikter, här betyder det examensförhör), en i logik och en i teologi. Skolordningen krävde vid denna tid att ungdomarna gick minst två år i varje klass så skolan omfattade i realiteten minst 8 år.
1640, vid riksdagen i Nyköping så begärde Göteborgs fullmäktige att trivialskolan skulle utvidgas med ett gymnasium. Det är också nu som staten börjar skjuta till pengar, dvs. den kommunala skolan kom att bli statlig. Orsakerna till detta tillskott är flera, men en starkt bidragande orsak är att man vill ta hand om den studerande ungdomen från Halland som 1645 har blivit undersåtar i ett nytt land. Det var viktigt att försvenska den nya provinsen. Som en del av denna mycket målmedvetna kulturpolitik utfärdas den 27 mars 1647 det brev som la en ekonomisk grund till Göteborgs gymnasium. Drottning Christina undertecknade fundationsbrevet.
Sveriges äldsta gymnasium tillkom i Västerås vid början av 1620-talet. Sedan följde Strängnäs (1626), Linköping (1627), Åbo (1630), Reval (1631), Stockholm (1640 – dock flyttat till Gävle 1668), Skara (1641), Viborg (1641) och Växjö (1643). 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett gymnasium – ”Götheborgs Konglige Gymnasium”. Detta är Hvitfeldtska gymnasiets föregångare. Vad läste man under 1600-talet? Teologi, latin (pojkarna i skolan var tvungna att alltid tala latin med varandra) och grekiska. Så småningom utvidgades undervisningen till att också omfatta hebreiska. 1664 testamenterade Margareta Hvitfeldt hela sin förmögenhet till Göteborgs gymnasium, därav dagens namn. Med andra ord så var det två stycken kvinnor, Drottning Christina och Margareta Hvitfeldt, som kom att grunda och skapa Göteborgs gymnasium – dagens Hvitfeldtska Gymnasium!

3. Hur skulle staden försörjas? Vid den senaste sammankomsten så talade jag en del om Göteborgs donationsjord, bl.a. landerierna i Göteborgsområdet. Jag repeterade detta och förklarade mer ingående skillnaden mellan ”Stora tullen” och ”Lilla tullen”. Nu tog jag också upp ett exempel (”Järnets väg”) som visade hur viktigt det s.k. skråväsendet var.
  En av de absolut viktigaste exportvarorna var det svenska järnet. Detta hade redan före Göteborgs grundläggande exporterats – via Lödöse under 1300–1400-talet och senare Nya Lödöse under 1500-talet. Under 1600-talet kom denna export att öka sin betydelse. Både stångjärn och järn i form av kanoner från t.ex. Åkers styckebruk kom att bli begärliga varor. Järnet kom oftast från Värmland och Dalsland där flera köpmän från Göteborg kom att etablera sig under senare delen av 1600-talet (bl.a. Volrat Tham d.ä.). Via Vänern (Vänerskutor) kom de ned till Brätte/Vänersborg. Därifrån forslades de landsvägen förbi Rånnumsfallen och Lilla Edet. Så kallade Strömbåtar forslade järnet ned till Lilla/Stora Bommen i Göteborg. Strömbåtarna betalade tull och förde sedan järnet till Stora Torget – Brunnsparken (Järnvågsplatsen). Båtkarlarna lossade järnet. Där tog nästa yrkesgrupp vid – järnbärarna. Järnbärarna (eller järndragarna som de också kallades) bar järnet till de stora Vågskålarna. Där vägdes järnet av Vågmästaren. Bredvid stod statens Tullkontrollant. Efter vägning och märkning bars järnet ut av järnbärarna. Om järnet måste lagras sköttes detta av ett speciellt arbetslag – Uppsättarna. Så småningom bars järnet ned till hamnen av järnbärarna och där lastades de på Hemförarbåtar av de s.k. Hemförarna. Dessa tog sedan järnet ut till de väntande skeppen… Varje yrkeskategori hade sin egen hierarki (och speciella privilegier). Ingen fick ge sig in i deras respektive områden och försöka konkurrera ut dem. Ett system som med tiden kom att bli lite för rigid/statiskt och hindra utvecklingen av ekonomin i staden (och Sverige), men under 1600-talet så fungerade det relativt väl och gav en tryggad inkomst åt åtskilliga familjer i och runt Göteborg.

4. Handeln till och från Göteborg under 1600-talet: Vår förra sammankomst fokuserade på Göteborgs militära betydelse. Minst lika viktig som den MILITÄRA funktionen var HANDELN. Man kan inte bli en stormakt om man inte har de ekonomiska förutsättningarna – och Göteborg kom att bli ett nav i stormakten Sverige! Eftersom Nederländerna (Holland) hade varit mycket involverade i etablerandet av både Karl IX:s Götheborg och dagens Göteborg så är det inte så märkligt att de var vår viktigaste handelspartner under den första delen av 1600-talet. Sveriges expansion och kamp mot Danmark om dominansen i norr kom att påverka kontakterna och handeln med Nederländerna. 1640 och 1645 hade Sverige ingått en allians med Nederländerna mot Danmark. I slutet av 1640-talet så började Nederländerna känna sin handel hotad av det växande svenska riket. De slöt därför förbund med Danmark.
Den svenska statsledningen hade varit ganska framsynt då den också intresserade sig för England. 1635 inrättades ett engelskt handelskompani i Sverige med speciella rättigheter i Göteborg. 1654 slöt Sverige och England ett handels och vänskapstraktat. Handeln till England kom att bli allt viktigare. När de båda länderna (England och Nederländerna) gick i krig mot varandra (tre engelsk-nederländska krig under den senare delen av 1600-talet) så kom tyngdpunkten i handeln att förskjutas mot London. Även om Nederländerna hade vissa framgångar i krigen så kom deras handel att bli mer begränsad, en tillbakagång som skulle bestå under hela 1700-talet. Här är två dokument som beskriver handeln till och från Göteborg under 1600-talet lite mer i detalj, det första dokumentet med tabeller – det andra dokumentet utan:
1. Handeln till och från Göteborg under 1600-talet
2. Göteborg – Handel under 1600-talet

5. Rättskipning i 1600-talets Göteborg: Göteborgs magistrat var den myndighet som skulle döma i civil- och brottmål. Straffen utdömdes ofta enligt tillämpningen ”öga för öga, tand för tand”. Om man hädade så kunde man mista tungan och en tjuv kunde kista sin hand. Borgmästaren och rådet hade rätten att använda tortyr, men detta skedde mycket sällan.
Ett straff som var vanligt vid mindre förseelser var att stå vid skampålen (som stod i hörnet mellan Lejonbron och Stora torget, dvs. Gustaf Adolfs torg). När skampålen skulle användas så ställdes den framför Rådhuset. Andra bestraffningar ägde rum i och utanför kyrkorna (”Gapstocken” utanför kyrkan och ”skampallen” inne i kyrkan, där de skyldiga skulle ligga på knä under hela gudstjänsten).
Ett annat straff som kunde utdömas var ”gatlopp”. Ett samtida vittne beskriver det så här ”En gata formades af folket till 100 alnars längd och 5 alnars bredd; derpå framfördes fångarne, som till midjan vore nakna, i ena ändan af denna gata, hvarifrån de till den andra måste springa fram och tillbaka flera gånger, allt som brottet var groft, och derunder slog folket dem hårdare eller saktare, allt efter som de ville gynna dem eller ej. Den som afstraffades får springa det mesta han förmår, men den som nu var framme tog mycket långsamt sina spanska steg.” (100 alnar är ungefär 60 meter).
Om den som utfört ett brott blev dömd till böter och ej kunde betala så kunde brottslingen avtjäna straffet genom kroppsarbete. Detta arbete skulle då utföras inom en stipulerad tid (t.ex. ”inom 14 solsätter” – dvs. inom 14 dagar).
Den ”spanska fiolen”, eller kvinnogiga som den också kallades, är ett straffredskap som huvudsakligen använts som ett skamstraff för kvinnor. Fiolen träddes runt halsen på kvinnan genom det större av hålen, med fiolens andra del vänd neråt mot fötterna på framsidan av kroppen. Genom de två mindre hålen stacks armarna ut. I den övre delens fanns ett gångjärn och i den nedre delen en låsanordning. I en a handen fick hon hålla en stråke lika lång som själva fiolen.
Stöld var ganska sällsynt i Göteborg under 1600-talet. Oljud på gator och i gränder, slagsmål samt förtal var de vanligaste brotten som man finner i 1600-talets protokoll.
”Kurran” kallades det rum som var inrymt i vaktmanskapets lokal (”Corps de gardet”) där man låste in brottslingen. ”Gisselkammaren” användes vid lägre straff där brottslingen fick sitta på vatten och bröd. En bit därifrån låg ”tjufvekistan” där de mer allvarliga brotten skulle avtjänas.
De allvarligaste brotten kunde leda till dödsstraff. De första dödsstraffen utfördes på Stora Torget (Gustaf Adolfs torg). Runt år 1700 så flyttades avrättningsplatsen till Getebergsäng (där Carlanderska Sjukhuset ligger idag). Här kan ni läsa en artikel som mer ingående behandlar Göteborgs straffhistoria (speciellt avrättningarna): Göteborg stads brott och straffhistoria

6. Nästa gång – vardagslivet i Göteborg under 1600-talet: Det blir en blandad kompott vid nästa sammankomst – ett litet ”fönster” in mot vardagslivet i 1600-talets Göteborg. Därefter är vi redo att låta staden börja växa till på allvar…

SAMMANKOMST 10

Dessa delar tog jag upp idag:
1. Gustaf II Adolf och den 6 november…
2. Den befästa staden Göteborg
3. Hur skulle staden försörjas?
4. Skolor – utbildning
5. Nästa gång – Handeln till och från Göteborg samt en liten insyn i Göteborg under 1600-talet

1. Gustaf II Adolf och den 6 november…: Dagens sammankomst startade med en liten lurig fråga – jag frågade er var och exakt när Gustaf II Adolf dog. Den första delen av frågan kunde de flesta (Lützen = Lützen är en småstad i Tyskland, belägen i Burgenlandkreis i förbundslandet Sachsen-Anhalt, tjugo kilometer sydväst om Leipzig), men den andra delen var lite knivigare. Gustaf II Adolf stupade inte den 6 november 1632 utan den 16 november 1632 – enligt dagens tideräkning (Den julianska kalendern var helt dominerande i västra Europa fram till 1582, då den började ersättas av den gregorianska kalendern (”nya stilen”). Under de följande århundradena minskade den successivt i betydelse, i protestantiskt dominerande länder blev den gregorianska kalendern lagstadgad norm under mitten av 1700-talet. Sverige bytte den 1 mars 1753 och Storbritannien med alla kolonier såsom brittiska Amerika år 1752. Så den 6 november 1632 var 10 dagar efter den gregorianska kalendern som är den kalender vi använder idag – därför kan vi slå fast att Gustaf II Adolf stupade den 16 november).
Eftersom Gustaf II Adolf grundade Göteborg så talade jag lite om honom, hans tid som kung samt hans roll som den förste regenten under den tid som kommit att kallas svensk stormaktstid. Här är ett dokument med en del fakta om Gustaf II Adolf: Gustav II Adolf. Ett av hans tre valspråk var ”Got mit uns”. Detta valspråk kan vi finna uppe på befästningsverket vid Kungshöjd:

Detta ledde oss in på nästa punkt på dagens program.

2. Den befästa staden Göteborg: Innan jag gick igenom den befästa staden Göteborg så gjorde jag en enkel skiss av staden – en stad som omgavs av en vallgrav och som hade tre stycken kanaler – Stora Hamnkanalen; Västra Hamnkanalen och Östra Hamnkanalen – som förband dess olika delar med varandra (karta från 1643).
I modern tid så kom man att fylla igen Östra och Västra Hamnen / Hamnkanalerna. Den första som fylldes igen var Östra Hamnens / Hamnkanalens södra del — från Stora Hamnkanalen till Vallgraven (egentligen Lilla Nygatan) vid Kungsportsplatsen (från mars till juni 1898), då den ökande trafiken krävde mer utrymme. Fotografi från 1870-talet.
Västra Hamnen / Hamnkanalen fylldes igen 1903-05. Det var inte utrymmet man behövde utan det var det oftast stillastående vattnet som skapade problem: ”…en otjänlig stank för alla, svenskar eller utlänningar, som städse på bryggorna höllo konferenser och samtal.” Eller ”Tänk i synnerhet på, huru man skulle finna watnet, om det rätt blef besedt med synglas.” Fotografiet är taget 1897.
Den sista delen – Östra Hamnens / Hamnkanalens norra del — från Stora Hamnkanalen till Lilla Bommen lades igen 1936 (fotografiet taget detta år).

Efter denna korta genomgång av Göteborgs stadsplan från 1600-talet med vallgrav och kanaler så kom jag in på en av de allra viktigaste uppgifterna för den nya staden – den militära funktionen! Jag visade två stycken videosnuttar om två stycken bevarade delar av Göteborgs befästningsverk:

Gångar under bastionen Carolus Dux (dvs. gamla Sahlgrenska sjukhuset / Sociala Huset / Pedagogen).

Ett videoreportage i GP från utgrävningar i förrådsrummen uppe på Kungshöjd.

Här är några fotografier som visar en del av den gamla stadsmuren i det nedre planet på Biopalatset vid Kungstorget
Om vi ser Göteborg från ovan så får vi också en bild av hur en del av befästningsverken (de gamla bastionerna) såg ut samt, naturligtvis, vallgraven som löpte runt den befästa staden.
Här är en jämförelse mellan ett fotografi från modern tid och befästningskartan 1646. Vi ser spåren av bastionerna Carolus IX Rex (D), Gustavus Magnus (E), Johannes Dux (F) och en bit av Carolus Dux (G).
Erik Dahlbergh såg till att befästningsverken runt Göteborg var av hög klass så att inte staden skulle falla. På denna teckning så kan vi se en del detaljer från hans idéer om Göteborgs försvar. En del av idéerna kom att förverkligas, andra inte.
Följande bilder av den enda kvarvarande bastionen – Carolus XI Rex kan förhoppningsvis ge er en idé om hur bastionerna såg ut runt Göteborg. Föreställ er kanoner och soldater uppe på krönet av bastionen. Föreställ er vidare att det fanns nio stycken bastioner som skydd runt staden:

Krigen under 1600-talet och Göteborgs utsatta läge kom att innebära att staden blev en av de bäst befästa städerna i norra Europa. Noterbart är också att den militära satsningen på staden innebar att den aldrig kom att falla! Detsamma gäller försvaret till sjöss – Nya Älvsborg.
Staden Göteborg var väl skyddad. Om man kom via land så kunde man endast komma in till staden via stadsportarna. Det fanns tre stycken stadsportar – Södra Porten (”Gamla Porten”, ”Kungsporten”), Östra Porten (”Drottningsporten”) samt Västra Porten (”Karlsporten”). Alla tre var mycket välbevakade. Vattenvägen så kunde man komma in vid två ställen – Stora Bommen och Lilla Bommen. Båda dessa vägar blockerades nattetid, med en stor – bom! Sänkverk, gravar samt timmer blockerade alla möjligheter för fartyg att komma in till Göteborg någon annan väg från sjösidan. På kartan från 1700-talet så kan vi se de olika portarna samt bommarna utmärkta. Här kan vi också se kaponjären (Kaponjärgatan idag) som gick från vallgraven genom Haga upp till foten av Skansen Kronan. Österut så kan vi se Skansen Lejonet utmärkt.

3. Hur skulle staden försörjas?

Landerier: Runt om Göteborgs innerstad (”innanför vallgraven”) så fanns det stora områden som kom att uppodlas. Kronan (kungen) hade i stadens privilegier skrivit in vilka områden som tillföll staden – ”I 34:e artikeln i privilegiebrevet för Göteborg från 1621, finns inskrivet att ”Invånarne uti Staden Götheborg och på Dess landerier hafwa at hugna sig af alla de Privilegier, som Nylödöse Stad af ålder haft”. Här likställs ”staden Göteborg” och ”dess landerier” som likvärdiga begrepp. Med ”staden Göteborg” avsågs den mark som skulle bebyggas, alltså inom Vallgraven. Därför ska ”dess landerier” tolkas som den mark som låg inom donationsjorden, men samtidigt utanför vallarna och som ursprungligen inte var avsett för bebyggelse.”
I första hand var landerimarken avsedd som ”mulbete”, det vill säga betesmark för hästar, nöt, svin och får, och den uppläts ofta till inkallade holländska bönder. Under 1600-talet, och ända in på 1700-talet, ägnade sig städernas invånare ofta åt lantmannasysslor. Städerna som anlades under denna period fick därför ofta i donationerna en väl tilltagen utmark – till skillnad mot städer som tillkom senare – vilket tillsammans med stadens gemensamma inägor bildade ”stadsägorna”. Även landerimarken bebyggdes efterhand, eftersom redan i slutet av 1640-talet var nästan alla tomterna inom vallarna bebyggda. I regel var det magistratet som fördelade tomterna på landerierna och inte sällan gavs markerna till magistratledamöterna själva som en löneförmån, eller till andra högt uppsatta medborgare. Bara ibland begärde regeringen att någon speciell person skulle få ett arrende. När arrendetiden gick ut hade alltid innehavaren företräde, om han kunde bjuda lika mycket som den högstbjudande. Innehavaren av arrendet på landeri hade ingen rätt att sälja arrendet och inte heller insätta någon i en befattning eller förordna någon till en tjänst som innebar att personen skulle bosätta sig på marken. 1696 hade magistratet skapat stadgar som nästan enbart gjorde att arrendena gick till magistratledamöter och efter en rådmans död skulle landeriet övergå till hans efterträdare. Änkor fick dock bo kvar i ett år efter makes bortgång. Landeriarrendatorer som inte ingick i magistratet, men som lagt ned stora kostnader på området skulle inte avhysas så länge som de fullgjorde sina skyldigheter. På donationsjorden kunde staden anlägga offentliga inrättningar som sjukhus, fängelser, parker, museer och skolor. Många av landeriernas huvudbyggnader finns kvar. De har gett upphov till flera stadsdelars namn, liksom gatu- och kvartersnamn. Så sent som 1965 omvandlades donationsjorden till vanlig kommunal mark. Det ska påpekas att alla ståndsmässiga gårdar i Göteborg med omgivningar inte varit landerier. Inom nuvarande gränser för Göteborgs kommun fanns även herrgårdar och säterier. Gillbladska landeriet i Lundby socken på Hisingen låg inte på stadens donationsjord och var alltså inget landeri. Andra välbyggda gårdar, som inte heller låg på stadens donationsjord och således inte var landerier var Gubbero, Olivedal och Gibraltar. Här är en lista över 40 landerier med herrgårdsliknande manbyggnader som Göteborgs stadsmuseum har identifierat: Landerier i Göteborg. Landerier var ett sätt att försörja Göteborg…

Tull – Lilla Tullen: Ett annat sätt var att kräva tull på de varor som skulle föras in till staden. Det var år 1622 som kronan (staten/kungen) införde ett tullsystem som belade svenska städer med en införselskatt för varor. Tullen skulle tas ut på alla ”ätliga, slitliga och förnötliga varor” som skulle säljas i städerna. Försäljning av varor utanför städerna (”landsköp”) blev olagligt. Denna tull blev kallad ’’Lilla tullen’’. För att förhindra smuggling byggdes tullstaket runt städerna. Stadsvakter bevakade stadsportarna och strandridare bevakade vattenvägarna runt staden. Om någon blev påkommen med att inte använda tullportarna så fick denne en bot på 40 daler. Den som blev tagen på bar gärning med att göra hål i tullstaketet blev straffad med böter på 100 daler första gången och 200 andra gången. Lilla tullen avvek från tidigare beskattning i och med att alla var tvungna att betala den, så väl allmogen som adeln (som tidigare varit nästan helt skattebefriad). Att adeln också belades med den nya tullen innebar sannolikt att befolkningen i övrigt lättare kunde acceptera den. Införandet av lilla tullen skapade av och till hårt motstånd främst bland bönderna, som oftast var de som förde in varor i staden för att sälja. Att alla varor måste föras från landet in till staden för försäljning väckte också mycken ilska, särskilt om man kunde få ett bättre pris bland grannarna på landsbygden. Tullen betalades med 1/32 av varans värde. Denna skattesats kom i stort sett att bestå ända till dess tullen avskaffades 1810.

Tull – Stora Tullen: En tredje inkomst för Göteborg som hamnstad var Stora tullen (eller Stora sjötullen), dvs. en tull på importerade och exporterade varor som under 1500-talet till 1700-talet transporterades sjövägen i Sverige. Räkenskaper för denna tull började föras 1533 (Gustav Vasa…). Jag kommer tala mer om detta nästa gång då vi kommer gå igenom Göteborg som handelsstad under 1600-talet.

4. Skolor – utbildning: Ett ofrånkomligt ämne för en gammal lärare! Jag skrev följande på tavlan ”Timor Domini initium sapientiae” och frågade om någon i gruppen kunde översätta detta latinska citat – och det var det någon som kunde (Thank you P.M.). Det betyder (ungefär) ”Herrans fruchtan är wijshettens begynnelse”. Så kunde det ha låtit i den barnskola som inrättades i Göteborg någon gång i början av 1620-talet under ledning av stadens förste skolmästare Petrus Jacobi. Under dessa första år så fanns det enbart sex eller åtta nybörjare att undervisa vilket kung Gustaf II Adolf tyckte var för lite. Han vädjade därför till rådet i den nya staden att bygga en ”skolestuga där ungdomen kunde bli instruerad och hållas vid god disciplin i stället för att förnöta sin tid i lättja och agelöshet”. Inget verkar hända och 1630 upprepar Gustav Adolf sin vädjan, men denna gång skjuter han också till medel för uppförandet av ett nytt skolhus. Fyra år tidigare hade kungen genomdrivit en större skolreform – den äldre medeltida katedralskolan kom nu att ersättas av trivialskolor och gymnasier.
Här slutade dagens sammankomst. Jag skickade med er följande fråga – Vad var en trivialskola? Denna fråga hoppas jag kommer besvaras i början av nästa sammankomst.

5. Nästa gång – Handeln till och från Göteborg samt en liten insyn i Göteborg under 1600-talet: Dagens sammankomst fokuserade på Göteborgs militära betydelse. Lika viktig var dess ekonomiska betydelse. Detta kommer vi framförallt fokusera på nästa gång vi ses.

SAMMANKOMST 9

Dessa delar tog jag upp idag:
1. Stormaktstiden
2. Stadspromenaden
3. Lejonbron
4. Stora torget – Gustaf Adolfs torg
5. Några bilder från 1600-talets Göteborg
6. Den befästa staden – en kort indelning i tre olika perioder under 1600-talet
7. Nästa gång – mer om den befästa staden, handeln till och från Göteborg samt en liten insyn i livet i Göteborg under 1600-talet

1. Stormaktstiden: Eftersom Göteborgs grundande och första tillväxt sker under den svenska s.k. Stormaktstiden så startade jag dagens sammankomst med en liten videosnutt om Karolinernas stridsteknik:

Karoliner – Karolinsk stridstaktik.
Egentligen så kan vi inte tala om de svenska soldaterna som ”Karoliner” förrän den senare delen av 1600-talet, men jag tog mig ändå friheten att visa Karolinernas stridstaktik i början av denna sammankomst. Befästningen av Göteborg, den militära funktionen, var ju en av de absolut primära funktionerna för den nya staden!
Wikipedia: Karoliner, av Carolus, den latiniserade formen av namnet Karl, var soldaterna inom den svenska armén som tjänade under kungarna Karl XI och Karl XII under Sveriges tid som stormakt. I regel var de klädda i blå rockar med gult foder, uppvikta nedtill. Den karolinska krigsmakten skapades efter Karl XI:s beslut om att reformera den svenska armén och flottan genom införandet av det yngre indelningsverket under 1682. Vid slutet av 1690-talet kunde det svenska riket mönstra en slagkraftig armé vars storlek (drygt 76 000 man) var dubbelt så stor i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land. Karolinernas stridstaktik stod i skarp kontrast mot det kontinentala Europas mönster, eftersom den var mycket offensiv och som oftast ledde till hårda närstrider med blankvapen såsom pikar, värjor och bajonetter. Genom denna taktik, i kombination med sträng disciplin och hög moral, kunde Karl XII leda den karolinska armén till flera segrar under stora nordiska krigets inledande skede. Dessa framgångar bidrog till att armén under sin tid betraktades som en av Europas bästa.

2. Stadspromenaden: En kort repris med bilder. Jag gjorde detta för att kortfattat binda samman bilderna jag hade med mig till stadspromenaden. Jag gjorde det också för de som aldrig går in på denna hemsida…

3. Lejonbron: Vi avslutade stadspromenaden förra veckan i Brunnsparken (”Jernwågsplatsen”) och skulle komma till Lejonbron. I salen så hade visade jag Elias Martins tusch-akvarell över Jernwågsplatsen, Lejonbron och Stora torget (den var utförd under senare delen av 1700-talet! Lejonbron och Stora torget såg annorlunda ut på 1600-talet men vi vet inte exakt hur det såg ut eftersom planerna och beskrivningarna över dessa har brunnit upp):
Jag visade också ett fotografi från 1863 som visade hur bron på bilden ovan såg ut i verkligheten – året efter (1864) revs den och gav plats för en ny bro. I GP den 30 juli 1864 kunde man läsa ”De sista spåren af den år 1734 uppförda gamla Lejonbryggan äro nu utplånade, och sedan kajen åt Gustaf Adolfs torg blivit fullbordad är det omöjligt att ana hvarest den sista representanten af den antika smaken i våra fordom så halsbrytande bryggor varit belägen.”:
4. Stora torget – Gustaf Adolfs torg: Gustaf Adolfs torg ligger i stadsdelen Nordstaden i centrala Göteborg vid Stora Hamnkanalen. Det kallades Stora torget eller Stortorget fram till 1854 då Bengt Erland Fogelbergs staty av stadens grundare, kung Gustav II Adolf, placerades på torget. Fram till 1848 hade torget användes som salutorg men inför planerna på att placera Gustav Adolfs-statyn där flyttades den funktionen till Kungstorget.
Rådhuset 1644 – Kjettil Classon Felterus karta
Det allra första rådhuset, det gamla rådhuset i Nya Lödöse, en enkel träbyggnad, flyttades till dåvarande Stora torgets sydöstra hörn och renoverades 1624–1625 för 554 riksdaler. Huset flyttades redan 1625 till en plats utanför stadsporten (senare Kungsporten) som accishus. Det efterträddes av ett nytt tornprytt rådhus i trä, byggt mellan 1624 och 1626 och beläget vid torgets sydöstra del. Vid en mycket omfattande brand den 10 maj 1669 förstördes det helt, och planerandet för ett nytt rådhus startade direkt. Det viktiga arbetet att ta fram ritningar till det nya rådhuset gick till dåtidens främste arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Något som visar på projektets betydelse och kronans inblandning i Göteborgs byggande. Tessin hade 1661 utnämnts till Sveriges och Stockholms förste stadsarkitekt och ritat byggnader som Drottningholms slott, Bondeska palatset och Wrangelska palatset i Stockholm. När tvåvåningshuset stod klart 1672 hade det ett brant tegeltäckt tak och putsade fasader, indelade med s.k. lisener; smala, framspringande pilastrar. Husets förnämsta rum var stora sammanträdessalen där det anordnades konserter och fester. I rådhuskällaren drevs ett populärt värdshus. Sedan 1600-talet har rådhuset ändrat utseende flera gånger. Så här såg ett förslag till förändring ut 1726:
…och så här ser det ut idag:
På tomten intill det gamla rådhuset från 1672 stod ända fram till 1930-talet det s.k. Kommendantshuset (Rutger von Ascherbergs hus):
Arkitekttävlingen om tillbyggnaden vanns av  Gunnar Asplund. Den 22 oktober 1936 revs byggnadsställningarna, och den starkt funktionalistiska tillbyggnaden invigdes kort därefter. En folkstorm bröt direkt ut mot den starkt funktionalistiska fasaden, med uttryck som ”katastrof”, ”olyckligt” och ”fruktansvärt” samt ”Det mest tragiska i Göteborgs senare historia”. I dag tar sig intresserade till Gustaf Adolfs torg enbart för att få se Gunnars Asplunds verk, och arkitekten själv, som dog 1940, är populär både i Sverige och utomlands. Här är en del av den ”nya” fasaden på Gunnar Asplunds tillbyggnad:
Den norra delen av Stora torget är borta. Så det är endast det gamla rådhuset (med dess olika ombyggnationer) som tillhör 1600-talet! Vi kommer tala lite mer om detta torg då jag går igenom ”vardagslivet” i 1600-talets Göteborg.

5. Några bilder från 1600-talets Göteborg: Jag visade en del bilder (PP) och talade om 1600-talets Göteborg – med omnejd: PP – Göteborg under 1600-talet

6. Den befästa staden – en kort indelning i tre olika perioder under 1600-talet: I slutet av dagens sammankomst så kom jag tillbaka till Göteborgs militära funktion under 1600-talet. Vi kan urskilja tre stycken olika perioder under detta århundrade. Här är en pdf-fil som kortfattat redogör för de tre perioderna: Göteborgs försvarsverk – 1600-tal

7. Nästa gång – mer om den befästa staden, handeln till och från Göteborg samt en liten insyn i livet i Göteborg under 1600-talet: Vi kommer starta sammankomsten efter Höstlovet med att fokusera på Göteborgs militära och ekonomiska funktion (militär och handel). Vi kommer också närma oss människorna som bodde i Göteborg under denna tid genom en del källor från 1600-talet. Ha ett riktigt skönt Höstlov!
Jag lägger här in en liten virtuell stadspromenad i 1600-talets Göteborg…

Virtuell stadspromenad i 1600-talets Göteborg. Texter till den virtuella stadspromenaden: Göteborgs Stad – Historisk promenad

SAMMANKOMST 8

STADSPROMENAD I 1600-TALETS GÖTEBORG

1. Kanalen mellan Mölndalsån och staden
Namnet på kanalen var ursprungligen Gullbergs Canal senare Then gräffde canalen samt Gullbergs Gräfde Canal (1673) och Möndahls Canal (1675)
1624 förslag – ”icke var onödigt” (svar från kungen) men inget stöd från kronan
1639 plan – utredning – kostnader för en kanal med två broar; skottkärror, spadar, ekpålar, bjälkar samt en del lönekostnader
1640 (2 juni) arbetet påbörjas – 47 stadssoldater + 4 bönder (holländare). I augusti anlände 200 soldater för att hjälpa till med arbetet.
1641 slutfört arbete – Den var cirka 900 meter lång och invigdes den 7 oktober, bland annat genom att riksdrotsen Per Brahe och hans ”välborna kära gemål och husfru” genomförde en tur i Peder Rosenskölds båt tillsammans med stadens magistrat, genom den nya kanalen och via Mölndalsån upp till Underås bro. På en samtida ritning går att läsa ”Den 7 octorbris Anno 1641 reste H. Exceltz Rijks Drottzen Greffwe Peder Brahe med sin Wälborne K. Gemål och Huusfru, med Pär Rosenskölds båt igenom den nye Canalen och in uthj Mölendals åå till Underåås Broo. De förnemste aff Stadzens Magistrat wore H. Exz fölachtige till förne broo.”
Kanalen fortsatte fram till Stora Hamnkanalen (Stora Torget – Gustaf Adolfs Torg) och söder om kanalen låg ett större öppet område som bildade en platå som troligen var lägre än Södra Hamngatan, det som långt senare skulle bli Brunnsparken. Initialt var det meningen att det var från denna kanal som göteborgarna skulle hämta sitt dricksvatten. Men kanalen skapades också för att vattnet i Vallgraven och Stora Hamnkanalen inte skulle bli stillastående och för detta ändamål byggdes omkring 1648 – och invigdes i maj 1649 – en sluss innanför Österporten och ett dämme för att jämna ut vattennivån.
Föroreningar? Den nya förbindelsen förde vatten in i stadens kanaler men det kom även en hel del rester eller föroreningar från sågverken högst upp Mölndalsfallen samt i Mölnlycke. Under 1670-talet började det komma klagomål på sågspånen som förorenade stadens hamnar. Det framfördes därför krav på att sågkvarnarna i Mölndal skulle avvecklas och ersättas av mjölkvarnar. Flera av de som krävde en avveckling av sågverksamheten i Mölndal hade egna sågkvarnar vid Trollhättan och invid Säveån, man kan misstänka, men inte bevisa, att det fanns affärsintressen snarare än ”miljöintressen” i dessa krav.

Karta 1646 från det befästa Göteborg visar tydligt var den nya kanalen kom in.
2. Slussen/Kvarnen
Nivåskillnaden mellan den nya kanalen och stadens hamnkanaler skapade ett avsnitt där det bildades en ganska stark ström vid Nya porten (den som senare benämns Drottningporten). När kanalen var färdigställd hösten 1641 fanns det inte någon sluss på platsen vilket försvårade för transporterna. Troligen inleddes ett slussbygge 1643 men samtidigt utbröt krig med Danmark och byggverksamheten upphörde tillfälligt. En sluss skulle underlätta transporterna och dessutom kunde en sluss kombineras med en kvarnanläggning. Denna nya, tämligen avancerade konstruktion, skulle uppföras inom fästningsområdet och det borde därmed vara en uppgift som föll på staten att ordna. Det ledde till förhandlingar som utföll till stadens fördel. Göteborg fick till och med mer resurser till bygget än vad man ursprungligen begärt. Arbetet pågick till maj månad 1649 då den nya slussen och kvarnen var färdigställda. Verksamheten arrenderade staden ut till Jan Jacobsen Kuil, även kallad Johan slussmakare, på åtta år. Verksamheten för Johan slussmakare var inte tillräckligt lönsam alla år så arrendatorn fick sina avgifter till staden reducerade innan staden lade sluss och kvarn under sin egen förvaltning 1668. Enligt stadens räkenskaper var det mycket varierande inkomster som kom från slussningen. De bästa månaderna var i regel april till juni med en livlig båttrafik lastade med ved, blockar, bjälkar och andra trävaror från skogarna kring Mölndalsån. Slussen beskrevs enligt följande 1673, ”att dess botten och sidor bestodo av ekvirke, som till en del var täckt med klinkert och terras, och att slussportarna också voro av ek och försedda med sprunpålar, som tagits av mastträd”, det var alltså en anläggning som till stor del var byggd av trä och därmed krävde återkommande underhåll. På den norra sidan av slussen skall det ha funnits en spelsluss som tjänade som avlopp till älven vid högt vattenstånd. Kvarnen malde framförallt malt för bryggning och husbehov. Ett återkommande problem, inte minst för kvarnen, var det varierande vattenflödet från Mölndalsån. Det ledde fram till att staden lät projektera ett dämme, ”Fattighusdämmet” 1752–55 för att försöka komma till rätta med de stora nivåskillnaderna.

Slusskvarnen 1870-tal. Fotografi kort före dess rivning 1873, foto hämtat från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.
3. Nya porten
Nya porten (Drottningporten) låg mellan bastionerna Johannes Rex och Carolus Rex, vid nuvarande Hotell Eggers och kanalen mitt framför Göta Källare. Drottningporten (1669) var en av den befästa staden Göteborgs tre stadsportar, och den byggdes i samband med att Gullbergs Canal drogs fram till Göteborg. Porten kallades först Nya porten (1644). Sedan kom den att kallas Drottningporten (1669) och ibland Österport (1684). Från början byggdes porten på 1640-talet i trä , men den revs och byggdes 1669 upp igen i sten och revs slutgiltigt 1821. Sandstensportalen som bildade porten kom ursprungligen från Gamla Älvsborg (1500-tal) och sattes på plats 1669.
Notera Erik Dahlberghs teckning i Suecian. Suecia antiqua et hodierna (latin: ”Det forna och nuvarande Sverige”), även vardagligt kallad ”Suecian”, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Upphovsmannen var militären och arkitekten Erik Dahlbergh (1625–1703). Verket var från början tänkt att uppvisa den svenska stormaktens alla märkvärdigheter, men det färdigställdes aldrig och kom inte ut på marknaden förrän 1729 eller tidigt 1730. Erik Dahlberghs plan kom aldrig att verkställas.

Erik Dahlberghs förslag om Drottningsportens utseende (slutet av 1600-talet)
Drottningporten såg förmodligen ut så här (ritning 1766)
Akvarellmålning av Drottningporten under 1700-taletKartan från 1790 visar mer exakt var Drottningporten låg
4. JERNVÅGEN
Den första jernvågen var inhyst i stadens rådhus vid Stora Torget. I samband med att man drog Gullbergs Canal in till Stora Hamnen så hade vi en vattenväg som delade staden innanför vallgraven i två delar. Senare, vid slutet av 1600-talet, grävdes en ny mindre kanal öster ut utmed Södra Hamngatan. Det bildades en återvändskanal och ett avlångt näs. Detta näs lät senare Dahlberg skära av med ytterligare en kanal och skapade därmed en holme som blev hem åt järnvågen. Här vägdes allt järn som skeppades ner för Göta älv för export ut i Europa. På den västra av holmarna i kanalen, byggdes 1682–1690 två stenhus för stadens järnvåg, som tidigare varit inrymt i det 1669 nedbrunna rådhuset. Mellan 1682 och 1690 flyttades stadens järnvåg hit och därefter benämns platsen ”jernwågsplatsen” i kartorna. I samband med detta gjordes utfyllnader som gav ön en rektangulär form. Järnvågen var under 1600-talet en av två järnvågar i Sverige och hit fraktades allt järn för att vägas och granskas före det skulle exporteras vidare. Vid en arkeologisk utgrävning som genomfördes hösten 2015 i samband med att Såningskvinnan (även kallad Johanna i Brunnsparken) tillfälligt flyttades för renovering, fann man resterna av järnvågen – 2 meter under dagens marknivå.
Järnbärarna bildade ett privilegierat skrå. Laget i Göteborg bestod av 46, senare 25 man under ledning av en ålderman, som fick svära konungens tro- och huldhetsed. För övrigt tillsattes laget av magistraten i Göteborg. Vågens verksamhet övervakades av vågmästaren för stadens räkning och av inspektören för statens. De siste vågmästarna var; Elias Ahrenberg, far till grosshandlaren och donatorn Henrik Ahrenberg, samt G. Svensson och Gustaf E. Falck, Järnbärarelagets siste ålderman, August Nilsson, dog 1915. Inom järnvågsområdet fanns det stora vågar utplacerade och från och till dessa skulle järnbärarna bära stångjärnet i en järnkrok, som vilade på ryggen. Lönen fick man som provision av vågavgifterna, vilka betalades av köpmännen. Duktiga järnbärare kunde tjäna upp till 1 700 riksdaler om året.
Flytt till Järntorget: Järnvågen flyttade ner till Järnvågspiren vid Järntorget 1785 och då upphörde verksamheten här. Huset brann ner 1813 vilket då till slut gav möjlighet att uppföra Brunnsparken.

Karta 1624 – Marken vid Brunnsparken (Jernvågen) är helt täckt – ingen kanal/vattenväg!
Karta 1646 – Nu går Gullbergs Canal fram till Stora Hamnkanalen
Karta 1696 – Nu är Jernvågen beläget på en ö
Jernvågshuset med stångjärn till höger på denna tuschakvarell från 1700-talet av Elias Martin.
Vi kom inte längre än till Brunnsparken (Jernwågsplatsen) idag. Min plan var att också nämna något om Lejonbron och sedan avsluta stadspromenaden på Stora Torget (dvs. Gustaf Adolfs torg). Detta kommer jag göra i salen då vi ses nästa vecka – då kommer jag också tala om den befästa staden Göteborg under 1600-talet. Vi ses! 

SAMMANKOMST 7

Dagens stadspromenad var inställd på grund av SMHI… Så vi hade vår sammankomst i salen som vanligt. De delar jag tog upp idag:
1. Svensk Stormaktstid 1611-1718(1720)
2. Översikt Gustav II Adolf
3. Kartor över Göteborg under 1600-talet
4. Den befästa staden – några filmer
5. En färd genom 1600-talets Göteborg
6. Nästa gång – Stadspromenad(?) genom 1600-talets Göteborg

1. SVENSK STORMAKTSTID 1611-1718(1720)
Under den s.k. svenska stormaktstiden så ser vi fyra kungar och en drottning samt ett flertal förmyndarregeringar:
Gustav II Adolf (1611–1632)
Kristina (förmyndare 1632–1644) 1644–1654
Karl X Gustav 1654–1660
Karl XI (förmyndare 1660–1672) 1672–1697
Karl XII (förmyndare 1697) 1697–1718

Hur såg Sverige ut 1611 då Karl IX dog?
• Sverige var en relativt stark monarki där äldste sonen ärvde kronan (arvrike – ej valkungarike)
• Sverige var ett centraliserat rike med en utbredd administration/byråkrati
• Den svenska staten kontrollerade sina invånare och skatter via s.k. jordeböcker samt olika regleringar. Detta hade ökat skatteintäkterna till den svenska staten
• Export av framförallt järn och koppar hade ytterligare ökat den svenska statens inkomster
• Sverige hade en inhemsk armé som var uppbyggd genom utskrivningar av svenska och finska unga män
…men det fanns också en hel del problem:
• Krig mot Danmark (Sverige var i princip inringat av Danmark som helt kontrollerade sjöfarten via Öresund – Helsingborg-Helsingör)
• Krig mot Polen (Polen gjorde fortfarande anspråk på den svenska kronan och landet var en stark handelskonkurrent i Östersjön)
• Krig mot Ryssland (ett växande rike som ville utöka handeln mot väst)
• England och Nederländerna dominerade ekonomin i Europa och deras intresse av den nordiska handeln, speciellt från Östersjöområdet var betydelsefullt och påverkade Sveriges utrikespolitik
• Adeln i Sverige hade tappat mycket makt efter Gustav Vasas maktövertagande. De ville få tillbaka denna makt och stärka sin egen position
• Kyrkan hade blivit underställd den svenska staten och förlorat enorma landområden samt den politiska makten i samband med reformationen i Sverige. De ville också försöka stärka sin position inom landet

2. ÖVERSIKT GUSTAV II ADOLF
1611 dog Karl IX och den ungen sonen, Gustav Adolf (17 år) ärvde kronan. Han fick tillträda som kung efter det att han gott med på en s.k. kungaförsäkran (utformad av adelsmannen Axel Oxenstierna):
• Kungen fick inte inkalla för många möten
• Han fick inte själv stifta lagar utan måste ha ständernas medgivande
• Han fick inte starta krig, sluta fred, stillestånd eller förbund med olika länder utan rådets och ständernas samtycke
• Han fick inte lägga på några extra utgifter/skatter utan rådets medgivande
• Han fick inte skriva ut mer soldater utan rådets medgivande
• De olika stånden försäkrades om sina privilegier och rättigheter
• Alla högre ämbeten skulle tillfalla adeln
Notera att adeln nu nådde en stark position som de skulle bevaka och försöka förbättra under hela stormaktstiden! 1612 kröntes Gustav Adolf till kung – Gustav II Adolf.
Kungen, rådet och riksdagen kom att slutföra krigen mellan Sverige och Danmark samt Ryssland på ett för Sverige gynnsamt sätt:
• Kriget mot Danmark blev dyrt och avslutades med Älvsborgs lösen 1613 (Älvsborgs andra lösen)
• Ryssland gick in i en orostid där det var oklart vem som skulle styra landet. Detta utnyttjades av Sverige som fick en fördelaktig fred 1617 i Stolbova. Freden i stort sett utestängde Ryssland från Östersjön med dess viktiga handel.

När Älvsborgs lösen var betald så besökte kungen Älvsborgs slott och vandrade enligt sägnen upp på Stora Otterhällan
”På spetsen af stora Otterhälleberget står den ädle, ungdomlige fursten och blickar ut öfver den nejd, som då utgjorde en sträcka af nakna skärgårdsklippor, i hvilkas aflägsnaste bakgrund den nu s.k. Gamlestaden afbröt den monotona vildheten, men der nu prägtiga byggnader, gator och kanaler, samt vackra parker, vittna om menniskans kraft att försköna äfven den omedgörligaste natur.
Gustaf Adolfs blick hvilar än på landskapet, än på kartan, som den unge Torstensson håller framför honom. Till venster på taflan står med forskande öga och begrundande min den skarpsynte, trofaste rådgifvaren Axel Oxenstjerna och bakom honom Nya Lödöses tvenne borgmästare, hvilka ej tyckas rätt belåtna med dessa planer att omintetgöra deras goda stad.
Närmare Konungen synes Horn, och till höger på taflan Götheborgs förste borgmästare, holländaren Cabeliau, hållande under armen sin sköna dotter Margareta. En folksägen berättar emellertid att, då Konungen skulle utse platsen för den nya anläggningen, en fågel, som jagad af en örn slog ned vid hans fötter, blifvit ansedd såsom ett lyckligt förebud att just på det stället grundlägga den tillämnade staden Götheborg.”
Text och illustration framställd av boktryckare A. Lindgren år 1854…

3. KARTOR ÖVER GÖTEBORG UNDER 1600-TALET
Efter att ha visat bilden ovan så visade jag flera kartor över Göteborg. Jag startade med den äldsta kartan från 1624:
Detalj ur kartan från 1624
Nästa karta visar hur staden utvecklats fram till år 1643
Kjettil Classon Felterus, född omkring 1615 i Erikstads socken, Dalsland, troligen död 1690 i Torslanda socken vid Göteborg, var en svensk lantmätare och kartograf. Han ritade den första kartan med gatunamn år 1644
Detalj ur Kjettil Classons karta
Så här såg Göteborg ut vid mitten av 1600-talet enligt en besökare som tecknade av staden

4. DEN BEFÄSTA STADEN – NÅGRA FILMER
Under 1500- och 1600-talet delades konsten om befästningar in i skolor. De mest framträdande är den italienska, franska och nederländska skolan. Först ut var den franska och italienska skolan, följt av den nederländska. Den nederländska skolan blev känd eftersom de på grund av det nederländska frihetskriget 1568 varken hade råd, eller tid, att bygga befästningar på italienskt vis. Istället utnyttjade de sitt platta landskap. De byggde låga jordvallar som omgavs av en bred vattengrav. 2020 så grävde arkeologer upp en bit av Göteborgs äldsta vall: Göteborgs äldsta vall från 1620-talet. Så småningom växte Göteborg fram – en starkt befäst stad. Här är en karta från 1646 som tydligt visar den befästa staden (samt namnen på de olika delarna i denna fästning)

En del av Göteborgs undre värld. Gångar från den gamla befästningen under ”Carolus Dux” (”gamla Sahlgrenska”/”Sociala Huset”/”Pedagogen”)

Från utgrävningar i de gamla förråden uppe på Kungshöjd.

5. EN FÄRD GENOM 1600-TALETS GÖTEBORG

Göteborgs Stadsmuseum gav ut en liten virtuell färd genom 1600-talets Göteborg i samband med 400-årsfirandet. Det allra sista jag skrev upp på tavlan var den 4 juni 1621. Detta är Göteborgs officiella födelsedag! Då undertecknades de 37 privilegier som bl.a. gav samtliga invånare skattefrihet i 16 år. Privilegierna var skrivna på svenska och tyska (i det första rådet för staden ”Burggravius, praesides et senatores civitatis Gothoburgensis” så satt fyra svenskar, 3 holländare, tre tyskar och två skottar. En burggreve tillsattes (en kungens representant som var den högste juridiske och militäre ämbetsmannen i staden). Den förste Burggreven var holländare – Jacob van Dijck.

6. NÄSTA GÅNG – STADSPROMENAD(?) GENOM 1600-TALETS GÖTEBORG: Nästa vecka så gör vi ett nytt försök att promenera i 1600-talets Göteborg. Vi samlas vid salen klockan 10:35 (alltså fem minuter innan sammankomsten startar). Om SMHI då är med oss så går vi gemensamt ut på stan…

SAMMANKOMST 6

De delar jag tog upp idag:
1. Kort sammanfattning av förra sammankomsten
2. Översikt – Vasatiden 1521/1523-1611
3. Karl IX’s Götheborg
4. ”Kopparmärra”
5. Nästa gång – Stadspromenad i 1600-talets Göteborg (om vädret är OK)

1. SAMMANFATTNING AV SAMMANKOMST 5
Sankt Göran och draken (Bernt Notke Lübeck – Storkyrkan 1489 – Slaget på Brunkeberg 1471)
1473 – ”Götaholm” = Nya Lödöse (Handel / undgå tull/beskattning / bra geografiskt läge / militärt skydd / temporära fördelar) – Sveriges fjärde stad (näst viktigaste hamnstaden)
Krig – Sverige bryter sig ur Kalmarunionen – Gustav Vasa 1521/1523
Nya Lödöse brändes ner – Nya privilegier 1526 (Smörräntor…)
1539 – Jordskred / Gustav Vasa – kontroll / Göta Älv grundar upp / Militära orsaker ”Sandarna”/Älvsborgs fästning / SLUTSATS – flytta staden till Sandarna = Älvsborgsstaden 1545–1571 – Nordiska sjuårskriget 1563–1570 – svenskarna bränner sin egen stad – Freden i Stettin 1571 (Älvsborgs första lösen – 150 000 riksdaler) – återflytt till Nya Lödöse
Älvsborgs fästning 1300-talet – 1661 (1673) – en tragisk historia

ÖVERSIKT – VASATIDEN 1521/1523-1611
GUSTAV VASA 1521/1523-1611 – Gustav Vasa är den kung som skapar en stark svensk nationalstat.
EKONOMISKT ENANDE: Hans enhetsverk bestod framförallt av att hans skapar de ekonomiska förutsättningarna för en stark stat:
1. Västerås reformationsriksdag 1527. Gustav Vasa övertar med stöd av adeln kyrkans rikedomar. Motiv – att återbetala skulden till Lübeck
2. ”Grevefejden” – Gustav Vasa hade ej kunnat betala skulden till Lübeck utan hade som kompensation givit Lübeckarna många handelsförmåner i Sverige (tullfrihet, monopol…). När tillfälle bjöds kom Sverige och Danmark att gå mot Lübeck som besegrades – avskrivning av skulden!
3. Med tysk experthjälp skapar Gustav Vasa ”kammaren” år 1538 (finansdepartementet, jordeböcker)
4. Gustav Vasa reglerar i detalj rikets, länens och städernas ekonomiska liv (uppbörd, gruvor, avelsgårdar, tullar, export-import etc…)
POLITISK ENANDE: Även politiskt så utmanövrerar Gustav Vasa de olika personer/grupper som skulle kunna hota kungamakten – den starka staten uppbyggd kring honom själv:
1. I samband med Västerås riksdag 1527 bryts biskoparnas makt. Kyrkan är ej längre en stark maktfaktor i Sverige
2. Olika uppror slås effektivt ned (Dalarna 1525, Daljunkern 1529, Klockupproret 1530-32, Västgötaherrarna 1529, Dackefejden 1542-43)
3. Gustav Vasa tillsätter ofrälse, utlänningar eller sin egen släkt på landets viktigaste poster (kammaren, länen). Han undviker därmed problem med andra prominenta adelsfamiljer
MILITÄR KONTROLL: För att kunna behålla makten så behövs det en betydligt starkare militär kontroll över nationen. Gustav Vasa gör följande för att stärka den militära uppbackningen av staten:
1. Han utvidgar de militära styrkorna med tyska legoknektar och en folkarmé 1523
2. Rusttjänstlagen 1526 (Rusttjänst var en möjlighet att i utbyte mot skattefrihet göra sig skyldig att vid behov, oftast krig, ställa upp en fullt rustad ryttare.  De stormän som utförde rusttjänst kom att kallas frälse (adel). Under Gustav Vasa bestämdes att antalet beridna män som de rusttjänstskyldiga skulle uppsätta var beroende av frälsejordens avkastning)
3. Under 1530-talet permanentas landskapsregementen under tysk ledning…
4. Förstärkning av fasta slott (Stockholm, Älvsborg, Kalmar…)
5. Nya fasta slott (Vadstena, Kronoborg, Uppsala…)
6. Svea Livgarde (kungens ”hird”)
KRONAN ÄRVS + PROPAGANDA: Sist men inte minst så ansåg Gustav Vasa att kungaval orsakar avbrott i stärkandet av staten så han drev igenom hans familj skulle ärva kronan (Västerås arvförening 1544). En annan del som Gustav Vasa insåg var viktig var kommunikation i olika former. Han var en flitig brevskrivare som lät undersåtarna få veta vad han tänkte och tyckte. Hans brev (Gustav Vasas registratur) finns bevarad och man förvånas över hur väl insatt han var i rikets styrande på nationell, regional och lokal nivå. Biskopen i Västerås, Peder Swart, författar en krönika över Gustav Vasas händelserika liv, bl.a. kungens ”öden och äventyr” i Dalarna. Om det är kungen själv som dikterat denna krönika är lite osäkert men krönikans språk påminner mer om Gustav Vasas än annat som är bevarat av Peder Swart. Därför anser flera historiker att detta var kungens egen propagandaskrift som skulle ge en positiv bild av folkets kung istället för en hårdhänt och brutal härskare som centrerade makten till sig själv och sin familj genom att utmanövrera samtliga grupper och individer som stod i vägen.
Gustav Vasas skapande av en stark svensk nationalstat gav basen för den kommande stormaktstiden. Gustav Vasas söner (Erik, Johan, Magnus och Karl) ärver olika hertigdömen efter sin far. Dessvärre så var bröderna inte helt sams så det kommer uppstå en hel del problem som påverkade Sverige. Dock så kommer ingen av dem släppa ifrån sig den starka makt över riket som deras far skapat. Eftersom detta inte är en kurs i svensk historia så nämnde jag inte speciellt mycket om de inrikes problemen utan visade endast (via en karta) hur den svenska aggressiva utrikespolitiken startade…

ERIK XIV 1560-1568 – Erik var Gustav Vasas äldste son och enligt det nya beslutet taget i Västerås 1544 så ärver han kronan efter sin far 1560.
Utrikespolitiskt mål: Att försöka vinna herravälde över den ryska handeln (Lin, vax, hampa, talg, hudar)
Erik XIV försöker föra över Novgorodhandeln till Reval och Viborg. Han erövrar Estland (Reval). Detta innebär en konflikt med Danmark (och Polen och Lübeck) – det Nordiska sjuårskriget 1563-1570. Fred i Stettin 1570, Sverige skulle bland annat:
– Avsäga sina anspråk på Norge, Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Jämtland och Härjedalen;
– Den kyrkliga myndighet som Sverige utövat, från Linköping över Gotland och över Jämtland från Uppsala, skall upphöra;
– Återlösa Älvsborg med 150 000 riksdaler, den s.k. Älvsborgs första lösen;
– Mot ersättning för deras omkostnader till kejsar Maximilian II och Tyska riket överlämna sina besittningar i Livland;
– Frige handeln i Narva;
– Betala 75 000 riksdaler till Lübeck.
Danmark fick å sin sida avstå från sina anspråk på Sverige, och därmed var Kalmarunionen slutligen upphävd!

JOHAN III 1568-1592 – Det var uppenbart att den äldste brodern Erik led av viss psykisk ohälsa vilket bl.a. yttrade sig i Sturemorden, fängslandet av sin bror Johan samt en hel del andra irrationella beslut. De mördade herrarnas släktingar förenade sig med hertig Johan som tillsammans med Eriks yngste bror, hertig Karl, 12 juli 1568 höjde upprorsfanan. Den 29 september samma år gav sig Erik, övergiven av alla sina släktingar och förrådd av sitt folk, på slottet Tre Kronor i Stockholm, fången åt sina bröder. Nu tillträdde Johan som Johan III tronen.
Erik dog i februari 1577 (fånge på Örbyhus slott). Vid denna tid så fanns inga anteckningar om oegentligheter vid hans död. Dock så spreds rykten betydligt senare om att den f.d. kungen hade blivit förgiftad (ärtsoppa?). Vid en gravöppning 1958 så kunde man påvisa höga halter av arsenik i Eriks kvarlevor vilket skulle ge ett visst stöd åt att han blev förgiftad.
Utrikespolitiskt mål: Att försöka vinna herravälde över den ryska handeln (Lin, vax, hampa, talg, hudar)
Johan III planerar att erövra Narva och Novgorodområdet. Han lyckas ta Narva men ej Novgorod. Rysslandshandeln finner andra vägar via Riga och Pernau. Han försöker även kontrollera handeln via Vita Havet. Detta lyckas ej.

SIGISMUND 1592-1599 – Johan III gifte sig med den polske kungens syster Katarina Jagellonica vilket kom att orsaka en del problem, både vad gällde religion (hon var katolik) samt politik (Sigismund, Johan och Katarinas son, kom att bli vald till Polens kung). Sigismund har ambitionerna att sammanknyta sina två arvriken. Detta motsätter sig rådet och Hertig Karl. Sigismund blir därför ”vald kung” ej arvkung. Ett regelrätt inbördeskrig bryter ut 1598. Sigismund förlorar slaget vid Stångebro i september samma år. Året därpå, 1599 uppsäger ständerna Sigismund ”tro och lydnad”, men hans son kan under speciella villkor få ärva kronan…
Utrikespolitiskt mål: När konflikten skärps riktas både polska och svenska intressen mot den ryska handeln och Estland. Sverige – hertig Karl lyckas behålla det militära väldet i området. Dock har den svensk-polska rivaliteten om de viktiga ryska territorierna nu ökat!

KARL IX 1604/1607-1611 – Via Dick Harrisons artikel om Karl IX så kan man få mycket information om den svenska inrikespolitiken, speciellt kampen mellan Sigismund och hertig Karl, vid denna tid: Karl IX – en hänsynslös härskare.
Utrikespolitiska mål: Att försöka vinna herravälde över den ryska handeln (Lin, vax, hampa, talg, hudar)
När den ”Stora Oredan” utbryter i Ryssland vid 1600-talets början försöker Karl IX komma i besittning av Novgorodområdet och Livland + vägarna till de ryska ishavshamnarna (genom en gränsframflyttning…). Detta lyckas ej (temporärt har Sverige kontroll över Novgorod, men de förlorar den). Den stora oredan – Sverige och Polen stöder var sin tsarkandidat i Ryssland – resultatet blir en tredje nationell kandidat – Mikael Romanov (1613). Det blir Gustav II Adolf som får försöka slutföra sin faders planer. Under hela Karl IX:s regenttid (även under Sigismunds tid) växer Danmarks ambitioner att försöka återupprätta unionen under dansk flagg. Danmark är framförallt intresserade av Lappmarken och de är missnöjda med utvecklingen i Östersjön. 1611 utbryter det s.k. Kalmarkriget (1611–1613) – samma år dör Karl IX.

3. KARL IX’s GÖTHEBORG 1603/1607-1611: Jag visade en PP (PowerPoint) som dels visade den svenska delen av Hisingen (alltsedan mitten av 1200-talet) samt några fotografier som visar hur det ser ut i dagens ”Götheborg” vid Färjenäsparken. I presentationen finns också några bilder som visade att man ej kunde flytta tillbaka till Nya eller Gamla Lödöse eftersom dessa områden ingick i den pant som Danmark fått i samband med Älvsborgs andra lösen: PP Karl IXs Göteborg. Populär Historia publicerade för några år sedan en intressant artikel om Karl IX’s Götheborg: Karl IXs Götheborg.
KARL IX’S GÖTHEBORG – LITE TEXT: Karl IX:s Götheborgh grundlades vid början av 1600-talet. Sveriges ökade välstånd och dess allt större intresse av den internationella handeln var två grundförutsättningar för denna stad. Älvsborgs slott – på andra sidan älven skulle utgöra en garant för eventuella problem med framförallt danskarna (militärstrategiskt skäl). Här var vattnet tillräckligt djupt för att de större fartygen skulle kunna segla ända in till staden. I mars år 1603 fick den nya staden tillfälliga stadsprivilegier. För att understryka den internationella handelns betydelse hade kungen kontaktat holländare med stor erfarenhet av handel. Dessa skulle komma ”med första öppet vatten” och bosätta sig i den nya staden. Det blev ej så – inga holländare anlände så kungen började bygga i kronans egen regi (vilket var mycket ovanligt). En delegation skickades till Holland som nu kom att bilda ett kompani för dem som avsåg att flytta till Götheborgh. 1607 kom en större holländsk delegation till Sverige för att i Stockholm förhandla med kungen om de slutliga privilegierna för staden. Ledare för denna delegation var Abraham Cabeliau och som juridisk rådgivare deltog Jacob van Dijck (han kom senare att bli det nuvarande Göteborgs förste burggreve). Holländarna fick ett mycket stort inflytande över den nya staden. Den första paragrafen i privilegierna (53 punkter) behandlade religionsfrihet. I Götheborgh skulle ”den evangeliska, reformerta, augsburgska och nederländska bekännelsen” gälla. Detta var ett klart lagbrott då Sverige endast ett tiotal år innan antagit den augsburgska läran såsom den enda i landet tillåtna. Två kyrkor skulle byggas av kronan – en reformert (murad) och en luthersk (i timmer). Stadens styrelse blev en kopia av Amsterdams stadsstyrelse med burggreve (en representant för regeringen – kungen – i spetsen för stadens styrelse), borgmästare och ett råd bestående av 25 personer. Götheborgh fick dessutom egna lagar. Rättegångs- och förvaltningsspråk var holländska. I kyrkan och inom undervisningen skulle det däremot vara lågtyska. För att underlätta stadens utveckling hade den fått skatt- och tullfrihet i 20 år. Dessutom fick den nya staden prägla sina egna mynt. En intressant detalj (som ofta förbisetts) var att inom privilegierna fanns också ett försök att bilda ett ”svenskt” handelskompani för orienthandel – framförallt med Persien och till viss del Ryssland! Fem av de förnämsta Göteborgarna utsågs till detta kompanis direktörer (samtliga holländare). Det var uppenbart att kungen ville se en snabb utveckling av Götheborgh. En fråga som kommer upp är varför den svenske kungen låter uppföra en ny stad som helt och hållet kom i holländska händer. Svaret är ett ömsesidigt utnyttjande. Sverige var på grund av sina krig beroende av krediter. Dessa kunde förmedlas av dessa holländska handelsmän. Växlingarna via Amsterdam blev enklare. Holländarna i sin tur kunde såsom ”svenska undersåtar” utnyttja den tullfrihet som Sverige hade i Öresund alltsedan freden i Stettin år 1570. Det nya holländska Götheborgh bidrog därför starkt till utbrottet av det s.k. Kalmarkriget 1611–1613. Detta krig blev både Karl IX:s Götheborgh och Nya Lödöses öde. Redan i krigets tidiga skede intogs och brändes Götheborgh på Hisingssidan. Vid Nya Lödöse lyckades man slå tillbaka ett danskt anfall. Då svenskarna var borta på andra uppdrag återkom danskarna och intog staden. De använde den sedan som bas för härjningar in i Västergötland. Tidigt under 1612 återtogs staden av svenskarna. Gustav II Adolf gav samtidigt order om att staden skulle brännas. Detta utfördes ej med en gång, men då Älvsborg belägrades i mars brände svenskarna staden så att den inte skulle kunna vara till danskarnas hjälp. Älvsborg föll i maj 1612. År 1619 hade Älvsborgs andra (mycket dryga) lösen betalts.

KALMARKRIGET 1611-1613: Kalmarkriget är det vanligaste namnet på det krig som utspelades mellan Danmark och Sverige mellan åren 1611 till 1613. Anledningen till detta är att striderna anses ha varit som häftigast i trakterna kring Kalmar och på den svenska sydostkusten. På västkusten benämns konflikten ofta som Brännefejden (på grund av att både svenskar och danskar brände ned ett stort antal gårdar i området.) I Jämtland och Härjedalen kallas kriget ofta för Baltzarsfejden (Baltzar Bäck var en svensk befälhavare i det området.) Kriget var i princip en maktkamp om Östersjöområdet och dess rika handel. Kalmarkriget hade föregåtts av åratal av vapenskrammel och hårdför retorik mellan de båda staterna.
Kriget avslutades med freden i Knäred 1613. England och Republiken Förenade Nederländerna hade bägge intressen i handel på Östersjön och pressade på för att hålla tillbaka Danmarks grepp om Östersjön genom att få slut på Kalmarkriget innan danskarna kunde åstadkomma en avgörande seger. Danmark-Norge nådde att Norge kunde säkra sin makt i Finnmark. Sverige tvingades att erlägga Älvsborgs lösen, men åstadkom samtidigt rätten till fri genomfart genom Öresund utan att betala tull.
Kriget hade varit förödande för både Sverige och Danmark. De höga kostnaderna för konflikten ledde till ekonomiska svårigheter och ökade skatter, vilket drabbade bönder och stadsbor hårt. De plundrade områdena i Småland och Själland behövde åratal för att återhämta sig, och kriget lämnade djupa ärr i befolkningen. För Sverige blev Kalmarkriget en lärdom om behovet av en starkare armé och bättre organiserade resurser. Gustav II Adolf använde erfarenheterna från konflikten för att påbörja den militära modernisering som senare skulle göra Sverige till en stormakt. Även om freden i Knäred tillfälligt avslutade konflikten, kvarstod rivaliteten mellan Sverige och Danmark. Kalmarkriget var bara en av många strider i en långvarig maktkamp om kontrollen över Norden och Östersjön.

4. KOPPARMÄRRA – Karl IX’s ryttarstaty vid Kungsportsplatsen har en mycket speciell historia. Jag berättade om detta via en PowerPoint som visade fotografier från Kungsportsplatsen, dels från åren innan statyn kom upp och sedan dess invigning (med fotografier tagna av Aron Jonason), dess tid vid Östra Hamngatans mitt, dess förflyttning, restaurering samt en liten historia om ”svärdet som försvann”: Kopparmärra.

Då jag visade denna PP i salen så ville inte filmsnutten jag lagt in starta så här är denna del

Inskriptioner på sockeln
Iehovah solatium meum (”Jehova min tröst”) – Karl IX:s valspråk
”Åhr 1607 then 21 augusti underskreff iagh Götheborgs previlegier Gudh alsmechtigh latte var skett Gudh till äre och pris och thette landh och konunge Rike till gagn och goda. Amen.” (ur de kungliga privilegierna för staden)”Göteborgs stads invånare reste denna stod år 1904 i tacksam hågkomst af det äldre Göteborgs grundare”
”Ändock Gudh alzmechtig är allene then som sitt helge Evangelii Sanning Szåsom och Werdsligit Regemente skicker och widh macht holler. Szå hafwer dock, uthan Beröm tilseigende Gudh så täckts och behagedt på någon tidh och härtill att bruka sin person till sitt redskap.” (ur Karl IX’s kalender)
5. Nästa gång – Stadspromenad i 1600-talets Göteborg (om vädret tillåter). Vi samlas vid Kopparmärra klockan 10:40.

SAMMANKOMST 5

Detta foto startade dagens sammankomst:
Träskulpturen Sankt Göran och draken placerades i Storkyrkan i Stockholm 1489. Det har länge varit en allmänt vedertagen uppfattning, framförd av konsthistorikern Johnny Roosval, att Sten Sture den äldre lät beställa denna skulptur för att hylla sin seger över unionskungen Kristian I vid slaget på Brunkeberg 1471. Det skulle därmed vara fråga om en allegorisk framställning av kampen mellan Sverige och Danmark. Dock har denna tolkning reviderats i modern tid. Här följer en artikel om Sankt Göran och draken för er som vill veta mer om denna träskulptur: Sankt Göran och draken

Orsaken till att jag startade vår sammankomst med denna bild var att skildra de orostider som rådde i landet under den senare Unionstiden. Efter Karl Knutsson Bondes död 1470 så valdes Sten Sture (den äldre) av riksrådet till riksföreståndare Riksmötet i Arboga i maj 1471, vid vilket även borgare och bönder var representerade, bekräftade denna status. Detta val orsakade problem med den danske kungen eftersom Sten Sture var en motståndare till unionen med Danmark och Norge. Vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 så möttes svenska och danska trupper i strid. Detta slag slutade med en svensk seger. Under de följande åren så var Sverige i princip självständigt och det rådde ett visst lugn i landet. Dock måste gränserna och statens ekonomi förstärkas för att kunna motstå framtida angrepp. Det var en orsak till att Sten Sture bestämde att en ny stad skulle anläggas i Västsverige. Den 17 augusti 1473 grundades därför staden Götaholm. Året efter föreslår Lödöses borgmästare att den nya staden skall ta den gamla stadens namn för att stimulera fortsatt handelsutbyte med Hansan. Efter detta kallas städerna Gamla respektive Nya Lödöse.

ORSAKER TILL NYA LÖDÖSES GRUNDANDE:
Handel – man kommer närmare Västerhavet och de internationella marknaderna. Handeln går bra och 1493 omtalas staden som den fjärde köpstaden i riket efter Stockholm, Åbo och Söderköping.
För att undgå den norska kontrollen och beskattningen (Bohus fästning)
Ett bra geografiskt läge vid Säveåns utlopp i Göta Älv
Militärt skydd – det var närmare till svenska försvarsanläggningar; Älvsborgs fästning och Gullbergs fästning.
Göta Älv hade börjat grunda upp vilket även kom att drabba Nya Lödöse
Temporära fördelar för invånarna (mutor?): stadens invånare blev befriade från skatt och tull de närmaste 20 åren samt tre frimarknadsdagar (bl.a. Larsmässemarknaden den 10 augusti vilket kom att bli en västsvensk tradition ända fram i modern tid). Man fick också tillåtelse att fritt hämta byggnadsvirke i de kringliggande ekskogarna (eken var ett träd som var mycket viktigt för kronan så det var förbjudet för gemene man att använda detta träslag).

Jag visade en bild över Nya Lödöse för att ytterligare belysa dess goda geografiska läge (vid Säveån och Göta Älv)
Efter flera års utgrävningar av Gamlestaden så har vi fått en betydligt klarare bild av Nya Lödöses utseende (vilket vi behandlade ganska detaljerat vid vår förra sammankomst), bland annat 3d-bilder – här stadens utseende söderifrån:
…och här ett exempel på Nya Lödöses kyrka vid vintertidUnder fredsåren fram till 1497 hann Nya Lödöse att konsolidera sin ställning som Sveriges hamn mot väster. Unionsstriderna bröt emellertid på nytt ut detta år och orostider stundade. Stridslyckan växlade, men trots danska försök att förstöra staden, synes den ha klarat sig ända fram till 1521. Det var detta år som Sverige bröt sig ur unionen med Danmark-Norge och vi fick en egen kung – Gustav Vasa. Här är en sammanfattning av Gustav Vasas tid som regent tiden då Sverige gick från att ha varit en svag stat i union med Danmark och Norge till att bli en stark nationalstat:  Gustav Vasa 1521-1560.

NYA LÖDÖSE BRÄNNS NER: Under Gustav Vasas krig slöt sig västgötabönderna till upproret mot den danske kungen. De lade sig bl.a. i kvarter i Nya Lödöse och befäste Gullbergsklippan. Till skansbyggen där tog de virke genom att riva en del hus i staden. När danskarna gjorde ett utfall från Älvsborg och fördrev svenskarna från förskansningarna, brändes också Nya Lödöse. Sedan Älvsborg 1523 på nytt blivit svenskt, inträdde lugnare förhållanden. Nya Lödöse återuppbyggdes och Gustav Vasa tog sig an staden. Han hade liksom Sten Sture lärt sig hur betydelsefull denna hamn vid Västkusten var, särskilt när fienden blockerade Öresund. Om hansestädernas leveranser av salt hindrades så var det viktigt att kunna nå atlantkustens saltsjuderier betydelsefull.
Nya privilegier 1526 gav tio års skattefrihet till stadens byggande och befästande. Samtidigt drogs Gamla Lödöses stadsrättigheter in, vilket skulle ytterligare stärka staden vid Säveåns mynning. Till stadskyrkans uppbyggnad två år senare fick material tas såväl från ödekyrkan S:t Olof i Gamla Lödöse, som från Härlanda kyrka, vilken lades i ruiner, och från Helga Kors Kapell, om vars läge vi ingenting vet. En viktig roll kom Nya Lödöse att spela i det ekonomiska system, som Gustav Vasa organiserade i Sverige. Statens utgifter steg och de måste till största delen betalas i kontanter. Skatterna inflöt däremot fortfarande mest i naturapersedlar. Dessa, liksom avkastningen av kronans gårdar måste omsättas i klingande mynt. Kronans handel måste systematiseras, och s.k. varuhus förlades till olika delar av landet, bl.a. till Älvsborg. Nya Lödöse blev därmed den naturliga exporthamnen i väster för kronans produkter. Redan 1530 möter vi staden som central för kronans smörräntor från Västsverige.

FLYTTA STADEN – IGEN:
Handel och kontroll: Den lönsamma kronohandeln över Nya Lödöse gav upphov till tankar att flytta staden till en plats invid Älvsborgs slott. Där fanns de skrivare och uppsyningsmän, som kontrollerade tull och handel. När ett stycke av vallen och några gårdar 1539 gled ner i Nya Lödöses vallgrav så utnyttjade Gustav Vasa situationen. Han skrämde med faran från Kristian II, som från Nederländerna väntades göra angrepp mot bl.a. Göta älvområdet. Staden och slottet Älvsborg bredvid varandra skulle kunna erbjuda större säkerhet än vad enheterna var för sig gjorde. Förmodligen anade Nya Lödöseborna dock kungens tankar för de var tveksamma till att flytta närmare kungens administratörer vid Älvsborgs fästning.
Markförhållanden: Leran som rört på sig vid Nyas Lödöse (1539) kom också att orsaka andra problem. De fartyg som normalt gick över havet till exempel England, Tyskland och Frankrike kunde inte ta sig fram till Nya Lödöse. Även mindre och medelstora skepp fick hålla sig till en smal och farlig ränna som endast var några få meter bred. Dessutom fördes ständigt jord och sand ut från Säveån och lade upp nya hinder för sjöfarten. Alla transporter med stora fartyg skedde via den yttre hamnen, som låg mellan den plats där idag Sjöfartsmuseet ligger och Klippan. I Nya Lödöses tänkeböcker finns flera exempel på fartyg som låg vid Älvsborg med järn eller andra varor.
Militära orsaker: Gustav Vasa såg också möjligheten att bättre kunna försvara Älvsborgsstaden och Älvsborgs fästning. En stadsmur skulle innesluta ”det högsta berget uppå den södra sidan om slottet.” Därmed syftades på Sannahöjden, varifrån 1500-talets artilleri kunde skjuta rakt ner i fästningen, som låg på en klippa invid älven. ”Så kunde både staden beskydda slottet, och slottet staden igen”, var Gustav Vasas bedömning. En god skeppshamn skulle kunna skapas längs slottet och stadstomten. Kring detta projekt tycks man i maj 1542 ha varit enig och en flyttning hade kommit till stånd, om inte Sverige fått annat att tänka på. Dackefejden bröt ut och kungens situation syntes en tid osäker. När upproret kuvats, var enigheten om att flytta staden borta. Nya förhandlingar drog ut på tiden. Först i november 1545 var man på nytt överens, och sommaren 1547 var flyttningen ett faktum. Nya Lödöse hade blivit Älvsborgs stad.

ÄLVSBORGSSTADEN 1547-1571: Älvsborgs stad är den enda av Göteborgs föregångare, av vilken vi inte har några som helst kända rester bevarade. Göteborgsskildrare Eric Cederbourg uppger däremot att det på 1730-talet fanns ”urgamla kvarlevor och minnesmärken i jorden … efter gator, källare och tomtstenar”. Det finns vittnesmål från senare tid, som skulle kunna bekräfta Cederbourgs iakttagelser. Tillsammans skulle detta innebära, att åtminstone en del av Älvsborgsstaden skulle vara att söka inom det område västsydväst om slottsklippan, där omkring sekelskiftet 1900 ett betydande grustag togs upp, numera beläget rakt under Älvsborgsbrons södra landfäste. Här kan du läsa lite mer om Älvsborgsstadens korta tid som viktig stad: Älvsborgsstaden – en stad under Gustav Vasas kontroll

ÄLVSBORGS FÄSTNING: Eftersom Nya Lödöse och Älvsborgsstaden var beroende av skydd så gick jag igenom ”Historien om Älvsborgs fästning/slott”. Vi startade med att se på en kort video som trots vissa felaktigheter väl sammanfattade problemen med Älvsborgs fästning.

ÄLVSBORGS FÄSTNING 1300-TALET-1661(1673).

Här är en sida som kortfattat sammanfattar Gamla Älvsborgs tid som landets ledande fästning i västra Sverige: Kort historik över Älvsborgs gamla fästning och här är en lite längre text från Wikipedia: Älvsborgs gamla fästning

Teckning av legosoldaten Paul Dolnstein 1502 – Älvsborgs gamla fästning
Älvsborgs gamla fästning – en modell som skildrar hur fästningen såg ut på 1600-talet
En planritning över Älvsborgs gamla fästning endast några år innan raseringen av fästningen startade
Några bilder från Älvsborgs gamla fästning idag

Innan vi skildes åt så frågade jag gruppen om någon listat ut den fråga/gåta jag ställde i slutet av sammankomst 3 – Vad var namnet på den viktigaste, men idag bortglömda staden i västra Sverige i slutet av 1500-talet? Svaret jag fick från en av er var Brätte!
Här är en kort sammanfattning om staden Brätte: Lite om staden Brätte (och här är min B-uppsats om Brätte från 1986: Om staden Brätte och dess förflyttning 1644 – B-uppsats).

Jag utlovade också en artikel från Populär Historia om en kung vi kommer ta upp vid vår nästa sammankomst – Gustav Vasas yngste son Karl (Karl IX): Karl IX – en hänsynslös härskare. Vid nästa sammankomst så kommer vi gå igenom den senare perioden i Nya Lödöses historia, grundandet av Götheborg – på Hisingen samt – äntligen 1621 och GRUNDANDET AV STADEN GÖTEBORG! 

SAMMANKOMST 4

Det var så här jag hade planerat dagens sammankomst:
1. Video – Nya Lödöse
2. Kort översikt – förra sammankomsten (Lödöse 1152–1589)
3. Sverige blir Sverige! Medeltid, Unionstid, Vasatid
4. Gullbergshed, Gullbergs hus, Gullbergs fästning 1254/1263
5. Lindholmens slott 1333
6. Älvsborgs fästning ”före” 1366
7. Varför grundades Nya Lödöse
8. Arkeologi i Nya Lödöse

Det blev lite omkastningar och en del ändringar, men för enkelhetens skull så följer jag denna plan nu när jag för in information på denna sida.

1. VIDEO – NYA LÖDÖSE: ”På besök i Nya Lödöse”

2: KORT ÖVERSIKT – FÖRRA SAMMANKOMSTEN: LÖDÖSE 1152-1589
HANDEL: Lödöse förband den inre västsvenska marknaden och den hade tidigt goda handelsförbindelser utomlands. De främsta exportvarorna från Lödöse var metaller, trä och jordbruksvaror. Dessa varor gick till Östersjöområdets tyska provinser (Hansan), England, Frankrike, Spanien och Nederländerna. De främsta importvarorna var salt, kläde och vin.
RELIGION: Under 1100-talet byggs två kyrkor (Sankt Olofs kyrka och Sankt Peders kyrka) och 1243 anläggs en tredje kyrka vid det nybyggda Dominikanklostret.
MILITÄR: Under slutet av 1100-talet påbörjas också anläggningen av en borg – Lödösehus. Den kom att få sin största betydelse under 1300-talet.

3. SVERIGE BLIR SVERIGE! MEDELTID/UNIONSTID/VASATID: Mycket kortfattat så kan man dela in tidsperioderna då Göteborgs föregångare växte fram på följande sätt:
SVENSK MEDELTID 1050-1397: Lödöse; Gullbergshed; Lindholmens slott; Älvsborgs fästning
UNIONSTID 1397-1521/1523: Lödöse; Gullbergs hus; Lindholmens slott; Älvsborgs fästning; Nya Lödöse
VASATID 1521/1523-1611: Lödöse; Gullbergs fästning; Älvsborgs fästning; Nya Lödöse; Älvsborgsstaden; Karl IX:s Götheborg
För er som är intresserade av den svenska rikets historia så har jag lagt ut en sammanfattning av dessa olika tidsepoker här (pdf-fil): Svensk historia Medeltid – Unionstid – Vasatid

Innan jag gick in närmare på grundandet av Nya Lödöse så talade jag en del om hur Sverige hade börjat befästa det nedre Göta Älv området.

4. GULLBERGSHED, GULLBERGS HUS, GULLBERGS FÄSTNING 1254/1263: I de isländska sagorna, till exempel Heimskringla, berättas om flera möten mellan svenska, norska och danska kungar i området runt Göta älvs mynning från cirka år 1000 och framåt. Men inom modern historieforskning anses inte svensk kungamakt ha kontrollerat någon del av älvmynningen förrän tidigast under 1200-talets första hälft. I Håkon Håkonssons saga nämns tretton regentmöten vid Göta älv under perioden 1241-1263, för det mesta mellan Norges kung Håkon Håkonsson, och svenske Birger Jarl. Vid två tillfällen, 1254 och 1263, anges mötesplatsen till Lindholmen-Gullbergshed, men inga befästningar nämns på dessa platser.
Under de senaste åren så har det pågått en hel del arkeologiska undersökningar av marken kring Skansen Lejonet (dvs. Gullbergs fästning):

SKANSEN LEJONET 2024 – GULLBERGS FÄSTNING 1612 (Jag vet att detta är efter den tid vi gick igenom idag men det är en videosnutt som är värd att se eftersom den visar på betydelsen av detta område (och hur det kan ha sett ut i omgivningarna under medeltid och Vasatid)

5. LINDHOLMENS SLOTT 1333: Borgen Lindholmen låg på Slottsberget på den branta klippön Lindholmen vid Göta älvs norra strand på Hisingen i nuvarande stadsdelen Lindholmen i Göteborg. Borgen omtalas första gången 1333, då kung Magnus Eriksson daterar en skrivelse in castro nostro Lindholm samt 1334 Lyndholmis. Borgen omnämns inte specifikt i Håkon Håkonssons saga, skriven av Snorre Sturlassons brorson Sturla Tordsson, vilket ofta anges, utan där beskrivs endast platsen som ”vid Lindholmarna”. Det förekommer inte heller i hävdaskiftet 1315 mellan hertigarna Erik och Valdemar. Magnus Eriksson, som var kung över både Sverige och Norge, skulle dela sin tid mellan länderna och residerade därför växelvis på Lindholmen och på Bohus fästning, som då låg i Norge. Lindholmen nämns inte i källorna efter år 1339. Personalunionen upplöstes år 1343. Drottning Blanka fick ”Lindholmens slott, Lödöse med tillhörande fögderi samt Vermland och Dal” som morgongåva vid sin förmälning med kung Magnus. År 1410 hade slottet förfallit och kunde inte längre bebos, och kring 1875 fanns endast mindre murverk kvar, vilka försvann då Lindholmens varv på platsen uppförde personalbostäder. Kanalen kring holmen hette Kvillen, vilket inte ska förväxlas med den strax öster därom liggande Kvillebäcken. Sannegårdshamnen är en kvarvarande del av kanalen. Kanalen fanns kvar fram till åtminstone 1864, helt eller delvis.
PP (pdf-fil) med några teckningar av Lindholmens slott: Lindholmens slott
Här är en kopia av den senaste arkeologiska undersökningen (2014) från Lindholmen (en mycket kort undersökning): Arkeologisk rapport 2014

6. ÄLVSBORGS FÄSTNING 1366: Den första borgen i Älvsborg byggdes före 1366, då ett ”hus” (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade Ålholmstraktaten. Borgen som var byggd i trä, och dess slottslän var då förlänat som pantlän av kung Håkan Magnusson. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock åter borgen år 1377.
Vi kommer tala mer om Älvsborgs fästning under de kommande sammankomsterna så är anteckningen ovan såpass kort.

7. VARFÖR GRUNDADES NYA LÖDÖSE? Under unionsstriderna på 1470-talet fick svenska skeppare betala dryga tullavgifter på väg till och från Lödöse och detta brukar ses som en av orsakerna till att man beslöt bygga en ny stad närmare Västerhavet. 1473 undertecknade därför den svenska riksföreståndaren Sten Sture ett beslut att bygga en ny stad vid Säveåns mynning. Samma år anläggs staden Götaholm på Kvibergs bys ägor. Stadsborna fick 20 års skattefrihet och tillåtelse att fritt hämta byggnadsvirke i de kringliggande ekskogarna. På begäran av invånarna så kom man att kalla Götaholm för Nya Lödöse. Staden byggdes efter en bestämd plan med trähus och stenlagda gator. Alla som flyttade till den nya staden erbjöds tullfrihet i 20 år, tre frimarknader och skydd mot hövitsmannen på Bohus fästning.

8. ARKEOLOGI I NYA LÖDÖSE: Nu så hade jag äntligen kommit fram till dagens ämne – Nya Lödöse. Under flera år så har man noggrant grävt ut flera kvarter av den gamla staden Nya Lödöse. I samband med detta så har man spelat in ett flertal korta filmsnuttar som förklarar hur staden såg ut, vilka som bodde där, osv… Jag visade en kort video om stadens kyrka.

UTGRÄVNINGAR I NYA LÖDÖSE – KYRKAN OCH KYRKOGÅRDEN
Det allra sista jag gjorde under vår sammankomst var att visa en PP (PowerPoint) som visade hur arkeologerna arbetat i Nya Lödöse: Nya Lödöse – arkeologiska utgrävningar vilket ledde till den film som jag startade sammankomsten med!

På besök i Nya Lödöse

Nästa gång så kommer vi fortsätta tala om Nya Lödöse och dess efterföljare.
Jag skickade med en fråga till er: Varför flyttade man ifrån Nya Lödöse 1547? Eftersom vi inte kom så långt som jag hade tänkt mig under denna sammankomst så återstår också förra veckans gåta/fråga: Vad var namnet på den viktigaste, men idag bortglömda staden i västra Sverige i slutet av 1500-talet?

SAMMANKOMST 3

På den lilla whiteboard som finns i salen så skrev jag ned en plan över dagens sammankomst:
1. Målning
2. Kort översikt – förra sammankomsten / svensk medeltid / Göteborgsområdet
3. Varför grundades Lödöse
4. Lödöse – arkeologiska fynd, bilder, kartor, etc…
5. Nästa sammankomst – Nya Lödöse / Älvsborgsstaden / Karl IX:s Götheborg
6. Fråga (gåta) – namnet på en glömd/okänd stad i västra Sverige som var den viktigaste staden i slutet av 1500-talet

1. MÅLNING
Jag inledde denna sammankomst med denna målning av Albert Edelfelt från 1877 (målningen finns på Atheneum i Helsingfors).
Frågan jag ställde var – vem är det vi ser på målningen? Svaret visste fler i gruppen – Drottning Blanka av Namur! Hennes namn har levt kvar i barnramsan ”Rida rida ranka, hästen heter Blanka”, en ramsa som återgavs i flera versioner av docenten i estetik vid Lunds universitet, Hans Henrik Hallbäck i slutet av 1800-talet. Här är den mer folkliga versionen han återgav:
Rida rida Ranka
hästen heter Blanka
Vart ska vi rida?
Till en liten piga
Vad kan hon heta?
Jungfru Margareta
den tjocka och den feta
Tidigare hade Zacharias Topelius berättat om Drottning Blanka i sin samling ”Läsning för barn”: Rida ranka – Zacharias Topelius 1871
Vem var Drottning Blanka av Namur?
Blanka (Blanche) av Namur var dotter till Jean av Namur i dagens Belgien. Namur var ett litet grevskap, inklämt mellan hertingdömena Brabant och Luxemburg. Det flamländska namnet på Namur är Namen. Endast 16 år gammal gifte sig Blanka 1335 med Magnus Eriksson, kung i Sverige och Norge. Som morgongåva fick hon Lindholmens slott i Lundby kommun (Göteborg), Lödöse samt Tønsbergs hus och län i Norge. I ett andra morgongåvobrev 1353 fick hon dessutom Bohus fästning och Marstrand med Älvsyssel utom Orust. Enligt samtida vittnen var den unga drottningen mycket omtyckt av folket.
Vem var den lille pojken som Albert Edelfelt placerat i Drottning Blankas knä?
Det är Kung Magnus Eriksson och Drottning Blankas son Håkan. När han var 23 år (1363) så gifte han sig med Valdemar Atterdags dotter Margareta. Håkan Magnusson var kung i Norge 1343-1380 och under en kort period även kung (samregent med sin far) av Sverige 1362-1364. Detta var en turbulent tid i Sverige. Historien förtäljer att en grupp svenska stormän inte var nöjda med Magnus Eriksson och Håkan Magnusson som kungar så de gjorde uppror och inkallade Albrekt av Mecklenburg, som utsågs till svensk kung 1364. Sverige hade då tre kungar: Magnus Eriksson, Håkan Magnusson och Albrekt. År 1371 slöts fred och Albrekt fick behålla kronan.
MIN KOMMENTAR: Det är lätt att komma på sidovägar när man fokuserar på vår intressanta historia. Jag skall därför försöka begränsa mig och återgå till de saker som vi behandlade under vår sammankomst!

2. KORT ÖVERSIKT – FÖRRA SAMMANKOMSTEN: Jag gick igenom huvudpunkterna från förra sammankomsten genom att visa vad jag lagt ut på denna sida.

2. KORT ÖVERSIKT – SVENSK MEDELTID: Jag startade med att visa ett par kartor över medeltidens Sverige:
Mycket översiktligt så försökte jag sedan förklara övergången från Vikingatid till svensk medeltid. Denna förklaring innehöll en centralisering av makten till en regent (oftast en kung) via en gemensam centraliserad religion (katolicism); ett juridiskt enande där tingen, landskapslagarna kom att ersättas med en landslag för hela riket; ett ekonomiskt enande där olika avgifter (ofta temporära) ersattes med permanenta skatter, nya områden som odlades upp och Finland anslöts till Sverige vilket avsevärt ökade statens/kungens inkomster. Här följer två stycken dokument som beskriver medeltiden (1060-1397) lite mer i detalj: Svensk medeltid 1060-1397 och Medeltidens början i Sverige.

2. KORT ÖVERSIKT – GÖTEBORGSOMRÅDET: Under medeltiden så bestod det svenska riket i väst av en liten korridor (”Västgötakorridoren”) runt Göta Älvs utlopp till västerhavet. Norrut låg Norge (Bohuslän – större delen av Hisingen) och söderut låg Danmark (Halland och Skåne). Det finns en intressant diskussion om när Sverige nådde ut till havet mellan Gunnar Olsson och Curt Weibull. Med hänvisning till nämnandet av en del äldre gränsstenar i äldre texter diskuteras om Sverige nådde fram till havet runt 1000-talet eller så sent som runt år 1200.
Källor:
Sverige och landet vid Göta Älvs mynning under medeltiden av Gunnar Olsson. Acta Universitatis Gotoburgensis – Göteborgs Högskolas Årsskrift Lix 1953:3
Historia kring Göteborg, Stockholm, 1982; Landet vid Göta Älvs mynning, Curt Weibull och Sverige och landet vid Göta Älvs mynning under medeltiden, Gunnar Olsson.

Som vi kan se så är riksgränserna mellan Sverige, Norge och Danmark i Göteborgsområdet lite otydliga under 1000-talet. Detsamma gällde kungariket Sverige. Det är inte förrän vi kommer in på 1200- och 1300-talet som vi i större mening kan börja tala om en mer centraliserad kungamakt. Byggnader som uppstod i Göteborgsområdet under denna tid var Gullbergs fästning (Enligt Erikskrönikan lät kung Birger Magnusson anlägga borgen Gullbergs hus cirka år 1304. En trolig anledning till borgbygget, var att säkra kontrollen över älvmynningen, sedan konflikten med bröderna Erik och Valdemar utvecklats till inbördeskrig, och Erik behärskade den näraliggande norska borgen Ragnhildsholmen); Lindholmens slott (Lindholmens ålder är omdiskuterad, nutida historiker har betraktat 1333 som det första säkra omnämnandet av Lindholmen som ett slott. Då vistades kung Magnus Eriksson på Lindholmen och i ett brev skrev han ”in castro nostro lindholm”, det finns dessutom ytterligare fem brev under samma årtionde som också är signerade på slottet Lindholmen) och Älvsborgs fästning (Den byggdes på 1300-talet och var under de första tvåhundra åren en medeltidsborg i trä).
Med dessa spår i Göteborgsområdet så kan vi med ganska stor säkerhet slå fast att Göteborgsområdet hade blivit ett viktigt svenskt område i början av 1300-talet och den viktigaste staden i västra Sverige vid denna tid var Lödöse!

3. VARFÖR GRUNDADES LÖDÖSE?: Denna fråga hade jag skickat med er hem från förra sammankomsten. I denna text så finns flera svar på frågan:
LÖDÖSE var inte den första staden i området. Det var Kongahälla, men Lödöse var den första svenska staden i detta område. Den hade flera viktiga funktioner; den förband den inre västsvenska marknaden (dvs. den hade uppstått kring en marknadsplats) och den hade tidigt goda handelsförbindelser utomlands (den låg intill en viktig kommunikationsled – Göta Älv). Det var förhållandevis lätt att ta sig upp till staden, trots att den låg 5 mil från kusten. Längre upp hindrades man dock av fallen vid Lilla Edet. Lödöse fick stadsprivilegier år 1152 (det var då Sverker d.ä. av den Sverkerska ätten just tagit över kronan – den Stenkilska ätten hade dött ut). Dessa stadsprivilegier har man ända fram till år 1526. Under slutet av 1000-talet växer handelsplatsen betydligt. Under 1100-talet byggs två kyrkor (Sankt Olofs kyrka och Sankt Peders kyrka) och 1243 anläggs en tredje kyrka vid det nybyggda Dominikanklostret. Under slutet av 1100-talet påbörjas också anläggningen av en borg – Lödösehus. Den kom att få sin största betydelse under 1300-talet. Tre kyrkor och en borg visar att staden också hade en militär och religiös funktion. Ett ytterligare tecken på Lödöses betydelse var myntningen – dvs. rätten att tillverka mynt. Denna rätt har man fram till och med år 1365. De främsta exportvarorna från Lödöse var metaller, trä och jordbruksvaror. Dessa varor gick till Östersjöområdets tyska provinser, England, Frankrike, Spanien och Nederländerna. De främsta importvarorna var salt, kläde och vin. I samband med att Bohus fästning anläggs vid början av 1300-talet (1308) ändras förutsättningarna för Lödöse. Man måste nu betala tull då man passerar detta gränsfäste. Detta gör man i över 150 år. Dock i samband med den ökande handeln börjar statsmakten se sig om efter en plats nedanför Bohus fästning.
Här följer ett par artiklar om Lödöse:
När grundades staden Lödöse
Artikel i Göta Älvdalen om fynd och utgrävningarna i Lödöse

4. LÖDÖSE – ARKEOLOGISKA FYND, BILDER, KARTOR, ETC…
Rune Ekres karta över fynd i Lödöse
Tecknad karta över Lödöse under 1300-talet
Trämodell över medeltidens Lödöse på Lödöse Museum
Fotografi från utgrävningarna av Lödöse i början av 1960-talet
Rekonstruktion över livet i Lödöse – mellan husen
Rekonstruktion över livet i Lödöse – lite mer från ovan
Rekonstruktion över livet i Lödöse – hamnen
Arkeologiska fynd i Lödöse – nycklar
Arkeologiska fynd i Lödöse – spår av myntning
Arkeologiska fynd i Lödöse – brakteater
Arkeologiska fynd i Lödöse – gjutformar, deglar och tenar
Arkeologiska fynd i Lödöse – olika saker gjorda i trä
Arkeologiska fynd i Lödöse – en yxa
Arkeologiska fynd i Lödöse – ett spel
Arkeologiska fynd i Lödöse – spelpjäser
Arkeologiska fynd i Lödöse – tärningar

NÄSTA SAMMANKOMST: Då vi ses nästa vecka så kommer jag gå igenom de platser i Göteborgsområdet som bildades innan Göteborg grundades, dvs. Nya Lödöse, Älvsborgsstaden och Karl IX:s Götheborg. Jag kommer också kortfattat summera ”Unionstiden” (1397-1521/1523) och ”Vasatiden” (1521/1523-1611).

FRÅGA/GÅTA: Vad var namnet på den viktigaste, men idag bortglömda staden i västra Sverige i slutet av 1500-talet?

SAMMANKOMST 2

På den lilla whiteboard (”svarta tavlan” förr i tiden) som finns i salen så skrev jag ned en plan över dagens sammankomst:
1. Fotografi
2. Kort översikt – tidsaxel Sverige
3. Varför bosatte sig folk i Göteborgsområdet?
4. Arkeologi, dendrokronologi, osv…
5. Några arkeologiska nedslag – fram till vikingatidens slut
6. ”Nästa gång”

1. FOTOGRAFI: Fotografiet var en etsning/akvarell utförd av Professor Elias Martin 1787 (Elias Martin var professor vid Konstakademien i Stockholm). Etsning över Stora Torget, från korsningen Södra Hamngatan och Östra Hamnkanalen. I fonden skymtar landshövdingeresidenset och Stora bommen. Längs Stora Hamnkanalens norra sida syns Ostindiska kompaniets byggnad, Sahlgrenska huset, Christinae kyrka/Tyska Kyrkan och rådhuset. Vid torget ligger Stadsvakten och Kaulbarkska huset. Längst till höger på ön i Stora Hamnkanalen ligger järnvågen.
Källa: Göteborgs stadsmuseum
Vi tittade gemensamt på etsningen och jag frågade om det var någon detalj som ni tyckte var intressant att ta upp. Någon nämnde kanalen som då kallades Östra Hamnkanalen (idag Östra Hamngatan). Den första delen av Östra Hamnkanalen (mellan vallgraven vid Kungsporten till Brunnsparken) fylldes igen redan år 1899 (Här är en länk till mer information om denna igenfyllnin samt ett fotografi från 1898: https://goteborgshistoria.com/2018/03/23/hamnkanalen-skall-fyllas-en-goteborgsbild/). Den andra delen av Östra Hamnkanalen (mellan Brunnsparken och Lilla Bommen) fylldes inte igen förrän 1936. Jag pekade ut ett par intressanta detaljer: Båten under Lejonbron, en s.k. hemförarbåt; järnvågen med stångjärn uppställda runt byggnaden till höger i Brunnsparken samt tvätterskorna nere vid hamnkanalen till vänster i etsningen. Jag visade därefter ett fotografi från 1890-talet med tvätterskor på en tvättflotte vid synagogan (Stora Nygatan), ett par kopior av Elias Martins etsning samt ett par fotografier från 1863 som visar Lejonbron. Här är en pdf-fil med dessa bilder: Lejonbron vid olika tidpunkter

2. KORT ÖVERSIKT – SVERIGES ÄLDRE HISTORIA (TIDSAXEL): Jag påpekade att indelning av tid i olika epoker inte är speciellt vetenskapligt. Samtidigt så är det ett sätt för historiker att försöka organisera historien och försöka göra den lättare att tolka. Med detta sagt så skrev jag följande på tavlan:
10 000 f.Kr. – Inlandsisen smälter – ”Stenålder”
1800 f Kr. – Bronsålder
500 f.Kr. – Järnålder/Vikingatid
Jag använde mig av det äldre uttrycket f.Kr. vilket inte anses helt PK (politiskt korrekt) idag. I läroböcker så ser man istället följande förkortning f.v.t. (= före vår tideräkning). Här är en lite mer innehållsrik sammanfattning av den tidiga svenska historien: Sverige från forntid till och med Vikingatid

3. VARFÖR BOSATTE SIG FOLK I GÖTEBORGSOMRÅDET?: I ett kapitel i STFs (Svenska Turistföreningens) årsbok 1978 (Tema: Göteborg) så skriver Lili Kaleas (arkeolog och intendent vid Göteborgs arkeologiska museum) följande om de första göteborgarna ”De första människorna i området var fångstfolk. De kom i några få små flockar efter fisk och vilt. På fångstplatserna, huvudsakligen alldeles vid stranden i det forntida havsbandet, finns lämningar som vittnar om vistelse eller bosättning där. Det som finns kvar är mestadels av sten och flinta. Bergsyrorna förstör allt organiskt material. De vanligaste fynden är avfall efter redskapstillverkning (mest av allt flintskärvor), men också några färdiga redskap, såsom pilspetsar, knivar, skrapor o.dyl. Ibland hittar man också yxor, eldstäder och i sällsynta fall rester av hydd- eller husgrunder. Men spår av gravar efter fångstfolken har man inte påträffat i Göteborgsområdet.” Om vi ser på en karta från tiden då de första göteborgarna anlände (runt 8000 f.Kr.) så ser vi att man kan gå från den europeiska kontinenten fram till havskanten. Här kunde man livnära sig av fiske och jakt. Så hyfsade kommunikationer och tillgång till föda av olika slag är förmodligen svaret på frågan. Här är hela kapitlet Lili Kaleas skrev: De första göteborgarna från STF Årsbok 1978. Som vi kan se på Sverigekartan så har landhöjningen varit en viktig del av förutsättningarna för utvecklingen av Göteborgsområdet.Carl-Axel Moberg (professor i arkeologi, författare och chef för Göteborgs arkeologiska museum 1957-1968) ritade följande teckningar/kartor för att förtydliga landhöjningen i Göteborg:
Här är en länk till en pdf-fil med teckningarna/kartorna ovan (lite tydligare): Havsnivån i Göteborg från 9000 f.Kr. till år 0

4. ARKEOLOGI, DENDROKRONOLOGI, OSV.: Information om den allra tidigaste historien i Göteborgsområdet kommer till största delen från arkeologiska fynd (Arkeologi är studiet av materiella lämningar som på något sätt påverkat eller påverkats av människan). Andra discipliner som ger oss information från den äldre tiden är osteologi (Osteologi är den vetenskapliga studien av ben och de historiska studierna av ben är ofta en kompletterande del av de arkeologiska fynden), dendrokronologi (Dendrokronologi är en metod att datera trä. Den dendrokronologiska tekniken används också bland annat inom dendroarkeologi (åldersbestämning av arkeologiskt trämaterial)), osv… Innan vi har skriftliga källor så använder vi oss av dessa olika discipliner. Inom Göteborgsområdet så har mellan 2500-3000 arkeologiska fynd dokumenterats.
Här är en karta som visar förekomsten av lättillgängliga arkeologiska fynd i Göteborgsområdet: Kartan visar lättillgängliga fornlämningar och gamla strandlinjer i Göteborgsområdet. Omkring 5000 f.Kr. låg stranden 25 högre än idag (brun färg), 2500 f.Kr. 15 meter (röd kurva) och vid år 0 5 meter högre (svart kurva). Källa: STFs (Svenska Turistföreningens) årsbok 1978
Mellan 1500-500 f.Kr. gick ett sund, ”bronsålderssundet”, tvärs genom Hisingen. Farleden kantades av gravar, rösen (cirkel), stensättningar (trianglar) samt boplatser (X). Källa: STFs (Svenska Turistföreningens) årsbok 1978

5. NÅGRA ARKEOLOGISKA NEDSLAG – FRAM TILL VIKINGATIDENS SLUT: Efter att ha talat om de många arkeologiska fynden i Göteborgsområdet så visade jag bilder på några av de mest kända fyndplatserna:
SANDARNA: Enligt en nutida arkeologisk undersökning (2019) så daterar arkeologerna de äldsta fynden vid stenåldersboplatsen Sandarna till ca 8000 f.Kr. Här är en pdf-fil med mer information (och en karta så att du kan finna platsen): Sandarna – Unik utgrävning av Västsveriges mest kända stenåldersboplats
NORRA SÖRRED: I stort sett samtida med Sandarna verkar denna boplats vid norra Sörred ha varit. Här är en pdf-fil med mer information (och en karta så att du kan finna platsen): Sörred – Tiotusen år gammal boplats på Hisingen
HÄLLMÅLNING TUMLEHED: Ute vid Torslanda så kan man finna denna unika hällmålning som är daterad till sen stenålder och den målades någon gång mellan 4200–2500 f.Kr. Genom att använda modern teknik så har man funnit detaljer i målningen som inte längre är synligt för ögat. Här är en artikel (pdf-fil) som berättar hur detta gick till 2019 (och en karta så ni kan finna hällmålningen): Hällmålningen Tumlehed – artikel från Göteborgs Universitet
DROTTNING HACKAS GRAV: Vid Svensby, Säve socken på Hisingen så finns en dös (långdös), en grav som byggdes ca 3500 f.Kr. Detta är en av de platser där man säger Drottning Hacka var begravd. Om Drottning Hacka någonsin har existerat vet vi inte, men det är en historia som ändå är värd att berätta. Här är en pdf-fil med denna historia, några bilder samt – en karta så att ni kan finna Drottning Hackas grav: Säve – Drottning Hackas grav
Efter en ganska snabb genomgång av dessa bilder så gjorde vi ett tidshopp in i Vikingatiden (ungefär år 750 till mitten av 1000-talet). Danmark var ett etablerat rike vid denna tid, medan både Norge och Sverige bestod av en hel del mindre områden som var förhållandevis självständiga i förhållanden till varandra. Sverige bestod av tre stycken större områden – Västergötland, Östergötland och Svealand (Svea Rike). Vi förmodar att vikingar i de västra delarna förmodligen deltog i en del av seglatserna västerut, till England och Frankrike. Vikingar från Östergötland och Svealand sökte sig österut. För er som är intresserade så har jag här två länkar till pdf-filer som behandlar Sveavikingar:
1. Sveavikingar
2. Ny kunskap om Vikingatiden från Forskning och Framsteg
Det som är viktigt för oss är att vi nu börjar få skriftliga källor. Det arkeologiska materialet är fortfarande det mest dominanta och mycket viktigt, men de olika skriftliga källorna ger oss mer information som är betydelsefull då vi försöker tolka denna del av historien. I salen så visade jag några samtida skriftliga källor – runstenar:
Kallebystenen
Hogastenen
Sparlösastenen
Här finns lite text (pdf-fil) om dessa tre runstenar (och var man kan finna dem): Några runstenar i västra Sverige. Då det gäller arkeologiska fynd från Vikingatiden i västra Sverige så är Äskekärrskeppet mycket intressant eftersom skeppet är Sveriges första bevarade vikingatida skepp, och ett av de äldsta exemplen på rent segelförande skepp i Norden. Här finns lite mer information om skeppet (pdf-fil): Äskekärrsskeppet
1994 så sjösattes en kopia i full skala av Äskekärrskeppet – Vidfamne

LÖDÖSE OCH SAGAN OM KOL: I Njals Saga så nämns Lödöse i berättelsen om vikingen Kol som ska ha besökt staden någon gång på 900-talet. Så här lyder berättelsen (normaliserad text av museipedagog Marie Schmidt):

Det var en man som hette Kol. Han var en väldig viking. Hans pappa hette Åsmund Äskesida från Småland. Han hade legat i Göta älv med fem skepp och mycket folk. Därifrån for han till Norge och överföll där en man som hette Hallvard sote. Han låg på övervåningen i huset. Därifrån försvarade han sig tappert, tills de tände eld på huset. Då gav han upp. De dödade honom, stal alla hans saker och åkte därefter till Lödöse. Kungen Håkon jarl hörde talas om detta och lät döma Kol fredlös satte ett pris på hans huvud. Kungen önskade att en modig viking skulle döda Kol. En viking vid namn Tråen Sigfusson tog då till orda och sa:  ”Jag vill erbjuda mig att söka upp vikingen.”
”Det var bra sade kungen och jag skall utrusta dig väl inför färden.”
Erik, kungens son, tog då till orda: ”Detta blir en väl farlig resa, ty den vikingen är hård och svår att tas med. Du kommer behöva många goda skepp och tappra män.”
”Inte är jag rädd” sade Tråen.”jag åker ändå”
Kungen gav honom fem skepp, alla väl bemannade. När de var klara att ge sig av, gav Erik dem en vägvisare. De seglade längs land söder ut. Kungen hade sagt att de fick röva vad de ville av befolkningen i hans land. De styrde öster ut till Lödöse. Där fick de veta att Kol seglat till Danmark, så de seglade söderut. När de nått till Helsingborg, träffade de på några män i en båt. Männen berättade för dem att Kol låg i närheten och planerade att stanna där ett tag. En dag, när det var fint väder, såg Kol några skepp nalkas. Han hade drömt på natten kungens män skulle komma ikapp honom och blev genast rädd att det var de som kom.  Han sa till alla sina män at fatta sina vapen. Så de gjorde sig redo till strid och slaget började. Länge kämpade de och ännu var segern oavgjord. Då sprang Kol upp på Tråens skepp, högg sig fram och dödade många. Han bar en gyllene hjälm. Nu insåg Tråen att han inte klarade sig själv.  Han ropade på sina män att komma. Själv gick han främst och mötte Kol. Kol högg till honom och hugget tog i Tråens sköld, så att den klövs i två delar. Någon kastade då en sten på Kols hand så han tappade sitt svärd. Tråen högg honom i benet, så att det lossnade. Därpå dödade de honom. Tråen högg av hans huvud, sparade det och slängde kroppen över bord. De tog rikt byte, styrde sedan norr ut till Trondhem och trädde inför kungen. Han tog väl emot Tråen. Tråen visade fram Kols huvud och kungen tackade honom för den bragden.

På Lödöse museum finns en skälkniv från slutet av 1000-talet, då vikingatiden långsamt börjar övergå i medeltid. En skälkniv är ett textilredskap (användes troligen för att hålla isär trådarna i skälet på en bandvävstol) och på just den här finns en inskription i runskrift: ”Mun Þu mik man Þik un Þu mer an ÞRr”. Det betyder ungefär: Tänk du på mig, jag tänker på dig, älska du mig, jag älskar dig.
I slutet av dagens sammankomst så befinner vi oss i Lödöse vilket är lyckat eftersom vi NÄSTA GÅNG kommer starta med att tala om tillkomsten av staden Lödöse – västra Sveriges viktigaste stad under flera århundraden. Jag skickade med er följande fråga hem:
Varför grundandes staden Lödöse?

SAMMANKOMST 1

Jag startade denna första sammankomst med att presentera mig. Sedan så knöt jag an till den bild som jag har på hemsidan om Göteborgs Historia:
Bilden kommer från Göteborgs Stadsmuseums samlingar. Här är en länk till dessa samlingar: https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web Texten till bilden är ”Göta artillerister har övning på Heden, mitten av 1890-talet. Till vänster Exercishuset. Tidpunkt – fotografering = 1895 [ca]. Göteborgs Historiska Museums bildsamling”. Bilden är intressant ur flera perspektiv. Först och främst så visar den vad Heden fungerade som – en exercisplats (ett övningsfält) för militären. På detta sätt så får vi en koppling till Göteborg som militärstad. Mitten av 1890-talet är också av betydelse eftersom det var då Göta Artilleriregemente (A2) flyttade från Otterhällan till Kviberg. I Wikipedia finns följande text ”År 1801 flyttade regementet in i den 1793-1799 uppförda Borgerskapets kasern på Kaserntorget. Själva artilleripjäserna hölls i en särskilt anlagd hall på Magasinsgatan, innan man på 1850-talet uppförde den nya arsenalen på Otterhällan (efter 1904 känt som Kungshöjd). Den 1 oktober 1895 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernetablissement i Kviberg.” (Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6ta_artilleriregemente)

STADSKARTOR: På en karta från 1890 så tittade vi på var Exercis Heden låg (samt var Artilleriregementet hade sin hemvist):
Denna stadskarta ingår i en samling stadskartor som Göteborgs stad gav ut i samband med Jubileumsutställningen 1923. Här är en länk till dessa kartor: https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/stadsbyggnadsforvaltningens-kundservice/kartor-fran-jubileumsutstallningen-1923
Jag visade också en detalj över Exercis Heden från en vacker karta gjord av Alarik Pettersson 1886:
Här är en länk till Riksarkivet – Alarik Petterssons karta från 1886: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0037680_00001#?xywh=-4009%2C-1%2C18596%2C7884

BESKRIV GÖTEBORG MED ETT ORD: Efter denna lilla utveckling av fotografiet av Exercis Heden från 1895 så bad jag er beskriva Göteborg med ett ord. Jag fick flera förslag, bl.a. ”hamnen”, ”havet”, ”sjöfart”, ”handel”, ”fotboll”, ”humor”, ”internationell”…

KURSFÖRSLAG

Jag kom  till denna första sammankomst helt utan en kursplan eftersom mina nya kollegor rekommenderade att jag först talar med er om hur ni skulle vilja att kursen såg ut. Dock hade jag ett förslag om att vi skall försöka täcka Göteborgs Historia kronologiskt. Vi startar med Göteborgsområdets allra tidigaste historia (Sandarna och Sörred) samt hällmålningen i Tumlehed samt Drottning Hackas grav under Stenåldern via bronsålder samt järnålder fram till Vikingatidens slut (nästa sammankomst). Därefter så går vi igenom Göteborgs föregångare Lödöse, Nya Lödöse, Älvsborgsstaden, Karl IXs Götheborg vid Färjenäs (sammankomst 3). Därefter så tar vi en titt på vädret och ser om det passar med en kortare stadspromenad i 1600-talets Göteborg – från Tullhuset vid Södra Vägen via Östra Hamnkanalen fram till Brunnsparken och Stora Torget (dvs. från Trädgårdsföreningens ingång via Kungsportsplatsen, Östra Hamngatan, Brunnsparken fram till Gustaf Adolfs Torg). Efter denna promenad så fördjupar vi oss i 1600-talets Göteborg. Vi fortsätter sedan kronologiskt med 1700-talet; 1800-talet samt 1900-talets Göteborg fram tills idag.
SAMMANKOMSTERNAS INNEHÅLL: Våra sammankomster kommer innehålla en del diskussioner, några quiz (frågesporter), fördjupningar i den del fotografier samt filmsnuttar, m.m. samt några stadspromenader i de olika århundradenas Göteborg.
Detta var mitt förslag – om ni vill lägga till; ta bort eller föreslå förändringar så är jag bara tacksam. Ni når mig via email: anders.macgregor@elisabet.se

GÖTEBORGSOMRÅDETS TIDIGASTE HISTORIA:  Detta är vårt fokus vid nästa sammankomsten. Jag bad er försöka besvara frågan om varför människor började bosätta sig i Göteborgsområdet under Stenåldern.