11. Kalla Kriget

LEKTIONSANTECKNINGAR / VIDEOKLIPP

Här nedan så kommer du först finna en del lektionsanteckningar (stenciler) samt videoklipp. Det är en mycket tydlig fingervisning av vad som kommer tas upp i flervalsprovet. Om du har läst igenom denna del samt lärobokstexten så kommer du lyckas mycket väl på flervalsprovet (under förutsättning att du kommer ihåg vad du läst…).

Lektionsanteckningar samt videoklipp från måndag (2/5)/tisdag (3/5)/onsdag (4/5):
Utvecklingen i Sovjetunionen, USA och Kina samt Vietnamkriget och ”Pingpongdiplomati”
Jag startade lektionen med en kort repetition från huvudrubrikerna från förra lektionen samt en påminnelse om vikten att läsa sidorna i läroboken – speciellt Öst-väst och det kalla kriget– sid. 542-566 + läs sidorna 575-578 (om Kina 1949-1989) och sidorna 592-595 (om Europa 1990-1991)
1. Kina 1949-1989
2. Europa 1990-1991

SOVJETUNIONEN: Därefter så fokuserade jag först på en del om den s.k. sovjetiska sfären efter Stalins död:
Östtyskland 1953: Folkupproret i Östtyskland 17 juni 1953 startade som en protest mot ett beslut av DDR-regeringen att öka arbetstiden med tio procent utan motsvarande lönehöjning (men det är ingen tillfällighet att upproret kom strax efter Stalins död)
Nikita Chrusjtjov var en del av det kollektiva ledarskapet som styrde Sovjetunionen 1953-56. Efter 1956 så tar han ensam över makten och kommer vara Sovjetunionens ledare fram till 1964. År 1956 (24 februari) vid den tjugonde partikongressen så håller han ett mycket berömt ”hemligt tal” vid den (Detta tal är en uppgörelse med en del av de saker som pågått under Stalintiden – bl.a. så kritiserade han personkulten runt Stalin). Hopp om en viss frigörelse från Sovjetunionen och kommunismen leder till en reaktion i Polen och Ungern:
Polen 1956: Poznańrevolten, även kallad Juniresningen, var en protestaktion i den polska staden Poznań den 28 juni 1956 mot den kommunistiska regeringen i Polen. På grund av avstaliniseringen införd av Nikita Chrusjtjov efter Stalins död 1953 ville folket ha högre levnadsstandard och för att det skulle ske var det politiska och ekonomiska systemet tvunget att förändras.
Ungern 1956:– Ungernrevolten var ett folkuppror i Ungern 1956 riktat mot landets dåvarande regering styrd av det kommunistiska ungerska arbetarpartiet, samt mot Sovjetunionens inflytande i Ungern. Den ägde rum mellan 23 oktober och 4 november. Upproret inleddes med protester vilka snabbt stegrades till väpnad kamp. Upprorsmännen fick kontroll över stora delar av landet och en provisorisk regering under Imre Nagy bildades. Upproret kvästes av sovjetarmén som ingrep den 4 november och fick hjälp av ungerska säkerhetsstyrkor. Det väpnade motståndet upphörde den 10 november.
Chrusjtjov var Sovjetunionens ledare under Berlinkrisen 1961 (Berlinmuren) och Kubakrisen 1962 (nära att ett kärnvapenkrig med USA). Efter misslyckandet under Kubakrisen och inte minst det fiasko Chrusjtjovs jordbrukspolitik medfört för den sovjetiska matförsörjningen, blev han i oktober 1964 avsatt och ersattes av Leonid Brezjnev. Under Brezjnevs tid så kommer den sovjetiska utvecklingen stagnera beroende på en enorm byråkrati, en utbredd korruption, alkoholism, likgiltighet bland landets medborgare och en ekonomisk ineffektivitet.
1968 Tjeckoslovakien (Pragvåren): Pragvåren avser de händelser i Tjeckoslovakien i början och mitten av 1968, som inleddes med att den nye generalsekreteraren i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet, Alexander Dubček, började att föra en öppnare politik. Pragvåren slutade med att Warszawapaktens länder invaderade Prag den 21 augusti samma år, då de fruktade att Tjeckoslovakien skulle bryta sig loss från de övriga sovjetiska satellitstaterna i östblocket.
Brezjnevdoktrinen: Efter Pragvåren etablerade Sovjet en ny doktrin som innebar att landet ansåg sig ha rätten att ingripa politiskt och militärt i de kommunistiskt styrda länder där det kommunistiska styret var hotat. Det var vid det polska kommunistpartiets femte kongress den 13 november 1968 som den sovjetiske generalsekreteraren Leonid Brezjnev försvarade den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien tidigare detta år (Pragvåren) med att det är en angelägenhet för alla socialistiska länder att ingripa när krafter som är fientliga mot socialismen försöker återinföra kapitalismen i ett socialistiskt land. I detta låg att Sovjetunionen inte kunde tillåta att någon stat lämnade Warsawapakten eller att kommunistpartierna i östra Europa gav upp sin ledande roll. Brezjnevdoktrinen kan ses som ett svar på Trumandoktrinen från 1947. USA lovade då att hjälpa länder vars frihet hotades, indirekt betydelse att motverka kommunismen.
1979 – Afghanistan: Sovjetunionens invasion i Afghanistan kom att avsluta en längre period (1963-1979) av avspänning…

Afghanistan 1979

USA: Efter Sovjetunionen så tog jag upp USA – västmakten som såg sig själv som ett föredöme för demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter…
USA var inte problemfritt. McCarthyism, en antikommunistisk misstänksamhet i USA, exploderade under 1940-talet och 1950-talet. Under sina tio år i senaten, mellan 1947 och 1957 blev Joseph McCarthy och hans medarbetare kända för sina aggressiva kampanjer mot misstänkta kommunister som man ansåg hade infiltrerat den amerikanska administrationen. Dessa kampanjer har av vissa jämförts med häxjakten tidigare i historien. Bland annat tvingades många personer inom politiken, militären, massmedia och nöjesindustrin att lämna sina arbeten på grund av dessa kampanjer (anklagade för att vara kommunister och/eller ha relationer till personer med kommunistiska åsikter och/eller kontakter).
Samtidigt så har USA problem för ursprungsbefolkningen – reservaten skulle avvecklas under 1950-talet (avvecklingspolitiken). Detta skadade den inhemska kulturen och det jordinnehav som man haft inom reservaten försvann till stor del.
Ett annat problem var rasåtskillnader. Medborgarrättsrörelsen, speciellt södra USA, protesterade mot segregationen – rasåtskillnadspolitiken. Speciella lagar – de s.k. Jim Crow-lagarna i södra USA mellan åren 1876 och 1965 syftade till att upprätthålla rassegregeringen i samhället. Lagarna innefattade både faktiska raslagar som explicit riktades mot minoritetsfolkgrupper och mer allmänt formulerade ordningslagar som möjliggjorde förföljelser av samma grupper. President Johnson avskaffade dessa lagar 1965.

Vietnamkriget 1946-1954 (Indokinakriget): Från 1940 lät den franska Vichyregimen (den regering som styrde Frankrike under den tyska ockupationen) japanerna utnyttja Indokina militärt. Fransmännen satt dock kvar som civila tjänstemän. När japanerna ockuperade Vietnam hade kommunisterna redan en välorganiserad motståndsrörelse i Vietnam. 1941 bildades en mer formell motståndsgrupp – ”Vietminh” (Förbundet för Vietnams oberoende). Ledaren för förbundet var Ho Chi Minh och Vo Nguyen Giap (en gammal historielärare…) som fick ansvar för militära operationer och attacker. När Japan kapitulerade den 14:e augusti 1945 så tog folkkommittéer (kommunister) i de olika provinserna makten. Den 2:e september 1945 utropade Ho Chi Minh den Demokratiska republiken Vietnam i Hanoi. Vid fredskonferensen i Potsdam efter Andra Världskriget så bestämdes det att brittiska trupper skulle besätta den södra delen av Vietnam och nationalistkinesiska trupper (Guomindang) den norra delen. Britterna under generalmajor Gracey anlände till södra Vietnam för att avväpna de japanska styrkorna där. Då han märkte att Vietminh hade kontroll över stora delar av Vietnam så använde han sig av japanska trupper (!) mot Vietminh, medan han väntade på att franska styrkor skulle återvända. De franska styrkorna kom att krossa revolutionen och självständigheten i södra Vietnam. I februari 1946 så lämnade 200.000 kineser (Guomindang trupper) norra Vietnam. Månaden efter – i mars 1946 undertecknade representanter för Frankrike och ledarna i norra Vietnam ett avtal. I detta avtal så erkände Frankrike Vietnams självständighet inom den nyetablerade Franska unionen och de lovade att ta hänsyn till folkviljan när det gällde återföreningen av Vietnams olika delar. Ho Chi Minh och några av de ledande Vietminhledarna begav sig till Frankrike för att träffa en slutöverenskommelse om Vietnams framtid. Under tiden dessa ledare var borta så utropade den franske generalguvernören d’Argenlieu en självständig stat i södra Vietnam. Denna statskupp fick vietnameserna att lämna förhandlingsbordet och åka hem i protest mot Frankrikes agerande. Under hösten 1946 förvärrades situationen. En del småstrider förekom mellan fransmän och vietnamesiska trupper. Den 23:e november 1946 så öppnade en fransk kryssare eld mot en del civila i Haiphong. Ungefär 6000 vietnameser dödades vid denna attack. Den 20:e december 1946 så uppfordrade Ho Chi Minh i ett radiotal hela Vietnam att resa sig mot fransmännen. Detta markerar början på det s.k. Indokinakriget mellan Frankrike och Vietnam.
Kriget var för det mesta ett gerillakrig. 1950 förklarade Giap att gerillakriget var över och att nu började ett mer konventionellt krig (men i själva verket var det fortfarande ett gerillakrig, även efter februari 1950). Vietminh hade tre målsättningar i sin strategi: att vinna över folket; att hindra fiendens varutransporter och att isolera deras starka fästningar för att slutligen attackera och inta dem. Vietminh dominerade landsbygden, samtidigt som fransmännen dominerade städerna.
I juni 1950 började det s.k. Koreakriget. Detta innebar att Vietnamkriget blev en del av Kalla kriget! De amerikanska republikanernas talesmän, John Foster Dulles och Richard Nixon, började tala om en rad av Dominobrickor och den s.k. ”Dominoeffekten” – om Vietnam föll i händerna på kommunisterna skulle grannländerna göra likadant. Eftersom Frankrike inte hade fått någon sympati av omvärlden, så började fransmännen nu betona att kriget var ett krig mot kommunismen. Detta skulle få anti-kommunistiska vänner att hjälpa Frankrike som kom att bli alltmer trängda i Vietnam. 1950 skickade USA 15 miljoner dollar som hjälp. I detta ”paket” ingick några militära rådgivare. 1954 stod USA för 78% av Frankrikes krigskostnader (ungefär 1000 miljoner dollar)! Trots detta besegrades Frankrike 1954. Efter djungelfästet Dien Bien Phu’s fall i norra Vietnam tvingades fransmännen att dra sig tillbaka från Vietnam och fredsförhandlingar startade i Genève den 8:e maj. Det blev ej fred i landet – istället kom det att delas i två delar. Nordvietnam som styrdes av Vietminh – dvs. Ho Chi Minh och Giap. Sydvietnam kom att backas upp av USA. Oroligheterna i Vietnam eskalerade och i början av 1960-talet så ökar President Kennedy den amerikanska närvaron i landet. När JFK mördades den 22 november 1963 så tog vicepresident Lyndon B. Johnson över. Snart så började USA skicka reguljära trupper (efter Tonkinkrisen 1964) och flygplan för att bomba fienden i Nordvietnam.

Vietnamkriget 1964

Den amerikanska krigsinsatsen ökade ständigt – I början av 1968 fanns det i Vietnam nära en halv miljon amerikanska soldater, förutom mer än 600 000 man i den sydvietnamesiska armén och tiotusentals soldater från Sydkorea, Thailand, Australien och Filippinerna. USA bombade både Nord- och Sydvietnam med förödande eldkraft. Stora områden i Sydvietnam förklarades vara ”fria eldzoner” vilket innebar att alla oidentifierade, även civila, betraktades som fiender. För att komma åt gerillaförband och nordvietnamesiska trupper släppte USA ”Agent Orange”, ett avlövningsmedel, över stora delar av landet. Enligt Vietnams utrikesminister har 4,8 miljoner vietnameser utsatts för ”Agent Orange”. Det har resulterat i 400 000 döda eller skadade och 500 000 barn födda med missbildningar, enligt vietnamesiska uppgifter. Under bombkriget använde USA även i stor utsträckning napalm. Ställd inför militärens krav på ökade truppinsatser och de allt högre politiska kostnaderna, förklarade den amerikanske presidenten Lyndon B. Johnson att han var beredd att inleda fredssamtal. Han meddelade också att han inte hade några planer på att ställa upp för omval. Antikrigsoppositionen hade blivit allt starkare och den internationella oppositionen ökade hela tiden. I USA kunde Johnson inte längre framträda offentligt utan att mötas av en antikrigsdemonstration. ”LBJ, how many kids did you kill today?” (”LBJ, hur många barn dödade du idag?”), hördes i demonstrationer över hela USA. De amerikanska förlusterna började också bli kännbara, över 40 000 man hade stupat fram till 1968. 1969 valdes Richard M Nixon (Eisenhowers vicepresident) till president. Han påstod att han hade en hemlig plan för att göra slut på kriget. Den bestod bl.a. av att ta upp kontakterna med Folkrepubliken Kina…

KINA: 1927-1949 – Inbördeskrig i Kina mellan kommunister (Mao Zedong) och Nationalister – Guomindang (Jiang Jieshi – dvs. Chiang Kai-Shek). Kommunistsidan vinner detta inbördeskrig – 1949 bildades Folkrepubliken Kina. 1949 – 1950 sluter Kina en allians med Sovjetunionen som leder till ett visst samarbete men där finns också en ömsesidig misstänksamhet. 1953 dör Stalin och förhållandet mellan Kina och Sovjet försämras gradvis. 1956 Ungernkrisen – Kina (Mao) kritiserar Chrusjtjov för att han är för ”mjuk” då det gäller upproret i Ungern (och Polen). Detta tas inte emot väl i Sovjetunionen som gärna ser Kina som en av sina ”satellitstater”. 1958 Kinas nya femårsplan ”det stora språnget” markerar en självständig plan som är fri från sovjetiskt inflytande (planen blir en total katastrof som bland annat resulterar i massvält med över 20 miljoner döda). 1960 sker en fullständig brytning med Sovjetunionen. 1964 spränger Kina sin första atombomb vilket innebär att vi nu har en ytterligare ”supermakt” att räkna med. Relationen till Sovjetunionen blir allt sämre och 1969 uppstår en del gränstvister mellan Kina och Sovjetunionen som nästan leder till krig.

Pingpongdiplomati – Kina 1971

Förhållandet mellan USA och Kina förändras i början av 1970-talet. Pingpongdiplomati syftar på utbytet av bordtennisspelare mellan USA och Folkrepubliken Kina i början av 1970-talet (1971–1972). 1971 så ersatte Folkrepubliken Kina – Republiken Kina (Taiwan) i FN. Detta led i mer avslappnade relationer mellan länderna ledde fram till att USA:s president Richard Nixons besökte Kina 1972 och slutligen till att diplomatiska förbindelser upptogs fullt ut 1979. En av orsakerna till att USA var villig att ta detta steg var Vietnamkriget. President Nixon ville avsluta den amerikanska krigsinsatsen som kostade stora summor pengar, stigande dödstal samt ett allt starkare världsopinion mot USA:s inblandning i Vietnam. En annan orsak var att USA kunde sätta större press på Sovjetunionen i Kalla Kriget genom att ha en allt bättre förbindelse med kommunist-Kina.

Nedrustning – Förändringar i Sovjetunionen – Murens fall – Slutet på Kalla Kriget

NEDRUSTNING: Under avspänningsperioden 1964-1979 så påbörjas samtal mellan USA och Sovjetunionen om att nedrusta…
ABM-avtalet eller SALT 1-avtalet (Avtalet mellan Förenta staterna och Sovjetunionen om begränsning av antiballistiska missilsystem). Förhandlingarna inleddes den 17 november 1969 i Helsingfors och följande förhandlingar ägde rum antingen i Helsingfors eller Wien. SALT 1 (Strategic Arms Limitation Talks 1) – det bilaterala internationella avtalet ingicks den 26 maj 1972 i Moskva mellan USA och Sovjetunionen med syfte att starkt begränsa användningen av antiballistiska robotar. Ett tilläggsprotokoll undertecknades i Vladivostok den 24 november 1974 där användningen av denna typ av försvarssystem begränsades ytterligare. Avtalet kom senare att resultera i ett andra avtal, SALT II-avtalet, som dock aldrig fick samma betydelse. De fortsatta förhandlingarna rörde nedrustning av strategiska kärnvapen. SALT II (Strategic Arms Limitation Talks 2). Den 18 juni 1979 undertecknade USA:s president Jimmy Carter och Leonid Brezjnev ett fördrag om nedrustning. Sex månader senare invaderade Sovjetunionen Afghanistan och den amerikanska senaten ratificerade därför aldrig fördraget. Även om fördraget därför formellt aldrig blev bindande höll båda parter sig ändå till överenskommelsen under flera år. 1982 så påbörjar man nya samtal om att reducera vapnen – START (STrategic Arms Reduction Treaty). I juli 1991 så undertecknar USA och Sovjetunionen detta avtal. Ett halvår senare så existerar inte Sovjetunionen längre…

KALLA KRIGET AVSLUTAS: Slutet av Kalla Kriget handlar mycket om slutet för Sovjetunionen… Som nämnts ovan så stagnerade utvecklingen i Sovjetunionen under Brezjnevperioden (1964-1982). I Wikipedia beskrivs denna period (och de tre åren före Michail Gorbatjov kommer) så här ”1970-talet blev stagnationens årtionde för Sovjet. Brezjnev fick partibyråkraterna på sin sida genom att ge dem ämbeten på livstid, men följden blev att de tusentals delegaterna i Högsta sovjet blev allt äldre och äldre. Brezjnevs tid vid makten utmärktes även av en stagnation i den sovjetiska ekonomin. Dessutom tyngdes ekonomin av de enorma militära utgifterna och kriget i Afghanistan som inleddes på juldagen 1979 kom att ytterligare förvärra detta problem. Efter 1980 stod det klart att Brezjnev började bli allt mer fysiskt svag och inkapabel att styra landet. I den maktkamp som ständigt fördes inom politbyrån framstod nu KGB-chefen Jurij Andropov som den starkaste. Han hade successivt utvidgat KGB:s inflytande under Brezjnevs tid vid makten. När Brezjnev avled i november 1982 utsågs således Andropov till ny generalsekreterare för kommunistpartiet. Andropov var dock vid det här laget försvagad av sjukdom och hans tid vid makten blev kort. Hans främsta bidrag till eftervärlden var kanske att han förde fram Michail Gorbatjov till maktens toppskikt. När Andropov dog i början av 1984 ersattes han av den likaledes sjuklige Konstantin Tjernenko vilken i sin tur avled året därpå”. 1985 så kommer en ung Michail Gorbatjov (endast 54 år) till makten. I Wikipedia så beskrivs den kommande perioden på följande sätt ”Han lanserade begreppen glasnost och perestrojka. Genom att allmänheten skulle ges möjlighet att påpeka fel och brister i samhället var tanken att motståndet från den konservativa partibyråkratin skulle brytas. Gorbatjov startade också en kampanj mot det hejdlösa alkoholdrickandet. Den nya öppenheten gjorde Gorbatjov väldigt populär i väst men enbart diskussioner kunde inte räta upp den haltande sovjetiska ekonomin. Gorbatjov såg till att Sovjetunionen drog sig ur det besvärliga Afghanistankriget.” 1989 så deklarerar Gorbatjov att ”varje stat har en oinskränkt rätt att fritt välja politiskt och socialt system” (tal i Bonn i juni 1989). Detta tal kom att få stora konsekvenser:

Ungern och Polen 1989

Muren faller 1989…

Här är ett par stenciler som beskriver de sista åren av Kalla Kriget. Läs igenom dem så att ni har kunskap om förändringarna i Sovjetunionen och Kalla Krigets upplösning 1991:
1. Sovjetunionens upplösning och slutet av det Kalla Kriget
2. Forskning och Framsteg Därför föll Sovjetunionen

Lektionsanteckningar samt videoklipp från tisdag (26/4) / onsdag (27/4):
Koreakriget – Östeuropa efter Stalins död 1953 – Grisbukten Kuba 1961 – Berlinkrisen 1961 (muren) – Kubakrisen 1962
1. Kalla Kriget under 1950-talet fram till och med Kubakrisen 1962

2. Korea hade varit en del av Japan från 1910 till 1945. Efter Andra VK så ockuperades den norra delen (ovan den 38:e breddgraden) av Sovjetunionen och den södra delen (under 38:e breddgraden) av USA. Meningen var, precis som med Tyskland att landet skulle enas efter det att val hållits. Under tiden så etablerades en kommunistisk regering under Kim Il-Sung i norr och en anti-kommunistisk konservativ regering under Syngman Rhee i söder. I juni 1950 passerade Nordkoreanska trupper den 38:e breddgraden och lyckades i stort sett erövra hela Korea (förutom staden Pusan med omnejd). Koreakriget kom upp i FN (Förenta Nationerna) samma dag. Eftersom Sovjetunionen bojkottade FN under denna period (orsaken – den nya folkrepubliken Kina under Mao Zedong nekades en plats i FN) så var det ingen av de stora staterna som stoppade förslaget att FN skulle uppmana sina medlemsländer att skicka militär för att stoppa den Nordkoreanska erövringen av Korea. Till befälhavare över de gemensamma FN styrkorna valdes US General MacArthur. FN lyckades landsätta sina trupper strax söder om den Sydkoreanska huvudstaden Seoul (genom ett överraskande anfall mot hamnstaden Incheon) den 15 september 1950. Därifrån ”rullade man upp” de Nordkoreanska styrkorna. Efter bara några dagar så passerade FN- styrkorna den 38:e breddgraden och fortsatte norrut – mot den kinesiska gränsen (floden Yalu). Där firar trupperna Thanksgiving 1950 (november). Dagen efter så anfaller över 300 000 kinesiska soldater FN-trupperna som nu trycks tillbaka mot den 38:e breddgraden. Folkrepubliken Kina är nu en aktiv del av Koreakriget. Så småningom så kommer kriget stabiliseras runt den 38:e breddgraden. Den 27 juli 1953 så skriver man på ett avtal om vapenstillestånd – detta avtal är det som fortfarande gäller 2022. Med andra ord så råder det ej fred mellan Nordkorea och Sydkorea…

3. Så här skildrar USA reträtten ur Nordkorea i november-december 1950. Notera hur filmen är tillrättalagd och hur den amerikanske kommentatorn får det uppenbara nederlaget att låta som en seger (eller iallafall absolut ingen förlust). En källkritiskt mycket intressant samtida skildring…

4. Denna filmsnutt (lite kortare än fyra minuter) skildrar framförallt byggandet av Berlinmuren (och i slutet rivandet av densamma). Bakgrundshistorien till Berlinkrisen 1961 var följande:
I Östtyskland och Sovjetunionen fanns det en växande oro över utvandringen av ”hjärnflödet”, dvs. av utbildade och kvalificerade arbetstagare via Berlin. Sovjetunionen ställde därför ett ultimatum att alla väpnade styrkor skulle dra sig tillbaka från Berlin, inklusive de västerländska väpnade styrkorna i Västberlin. Den sovjetiske regeringschefen Nikita Khrushchev meddelade att Västtyskland, Amerika, Storbritannien och Frankrike dessutom borde underteckna fördrag för att överlåta kontrollen över Västberlin till den östtyska regeringen. Denna Berlinkris (från den 4 juni till den 9 november 1961) kulminerade med det östtyska uppförandet av Berlinmuren vilket innebar att Berlin i praktiken var en delad stad. Nu kunde Östtyskland (och Sovjetunionen) fullt ut kontrollera utvandringen från ”öst till väst”.

5. Den sista filmdelen från dagens lektion skildrar Kuba efter Andra VK. Först så får vi se Kuba som det stora semestermålet för amerikaner. USA äger också i stort sett allt av värde på Kuba. Walter Cronkite (mycket känd amerikansk TV-journalist) kommenterar detta inflytande med att man såg på Kuba som en del av USA… 1959 tar Fidel Castro makten via en revolution mot diktatorn Batista. Vi får höra hur Castro beskriver denna del av historien i dokumentären. Bit för bit nationaliseras de amerikanska bolagen och affärerna på Kuba. Castro beger sig till USA och FN. Han försöker träffa den amerikanska avgående presidenten Eisenhower (”Ike”) men denne vill inte träffa Castro. Istället så får Castro träffa den sovjetiske regeringschefen Nikita Khrushchev som erbjuder billiga varor från Sovjetunionen i utbyte mot bl.a. det kubanska sockret (och en viss lojalitet). Sovjet säljer olja mycket billigt till Kuba. Raffinaderierna är amerikanska och de vägrar raffinera den ryska oljan. Då nationaliserar Castro raffinaderierna och stänger de sista amerikanska bolagen på Kuba. CIA får därför i uppdrag att försöka ändra situationen på Kuba – att göra sig av med Castro. Detta leder fram till invasionsförsöket vid Grisbukten…
GRISBUKTEN: Den 17 april 1961 försökte en styrka, bestående av 1 500 exilkubaner, invadera Kuba för att störta Castroregimen, genom att landstiga vid Grisbukten. Invasionsförsöket var ett fiasko, och styrkan besegrades av Castros trupper efter tre dagar. 100 exilkubaner hade dödats, och de resterande 1400 fängslats. Främsta skälet till att de blev besegrade låg i att de väntade hjälp från USA i form av bombplan. Bombplanen misslyckades med att förstöra Kubas flygplan. Senare försök med plan som skulle bomba resterande plan på Kuba misslyckades också, då planen istället blev nedskjutna av Castros trupper. Amerikanska staten backade till en början från inblandning men köpte sedan tillbaks exilkubanerna ur Castros händer. Invasionsstyrkan hade rekryterats bland kubanska Castro-motståndare som levde i exil i framförallt Florida. Där utrustades, tränades och finansierades den av amerikanska CIA. Detta blev med andra ord ett riktigt ”dunderfiasko” för USA och den unge nye presidenten JFK (John F. Kennedy).
I april 1961 så förklarar Castro att han nu är socialist och att den kubanska revolutionen var en socialistisk revolution mot de amerikanska imperialisterna. Samarbetet med Sovjetunionen utökas. Grisbukten och en stor amerikanska militärmanöver där amerikanska marinkårstrupper mycket tydligt övar på att försöka erövra en karibisk ö gör Castro orolig. Han ber Sovjetunionen om hjälp för att förhindra en amerikansk invasion av Kuba. 1962 så föreslår Nikita Khrushchev att Kuba skall ta emot ryska missiler som är kärnvapenbestyckade. Detta är upprinnelsen till Kubakrisen 1962 (fortsättningen på denna kris följer i resten av dokumentären om Kuba 1959-1962).

Lektionsanteckningar samt videoklipp från måndag (25/4):
1. Olika teorier om vem som orsakade Kalla Kriget
2. Från Järnridån till Berlinkrisen

3. Här är hela avsnittet från CNN ”Iron Curtain”

4. Här är hela avsnittet från CNN ”Berlin”

Lektionsanteckningar innan materialet ovan (med andra ord så skall du läsa igenom detta och se på videon eftersom det kan komma på flervalsprovet):
1. Kalla Kriget fram till 1949: Kalla Kriget fram till 1949
2. Kalla Kriget (Wikipedia): Wikipedia – Kalla Kriget
3. Kalla Kriget – tidslinje från “Världens Historia“: Världens Historia – Kalla Kriget översikt
4. Länk till video om Kalla Krigets ursprung: Comrades

KALLA KRIGET

FLERVALSPROV – OBLIGATORISKT PROV: Då det gäller flervalsprovet så kommer läroboken + ett par av stencilerna nedan, lektionsanteckningar räcka för att kunna svara på frågorna. Jag kommer markera vilka stenciler som bör läsas. Du kan också se vad vi gått igenom under lektionerna om du tittar på texten ovan. Detta indikerar tydligt om vad som kommer på flervalsprovet.
KÄLLKRITIK ELLER ESSÄ – FRIVILLIGT PROV: Ni som tänker försöka höja det föreslagna slutbetyget ett steg kommer antingen skriva ett källkritiskt prov eller en essä. Vilket prov du kommer skriva beror på tidigare resultat. Om du har presterat dåligt på de tidigare källkritiska proven eller varit frånvarande under ett av proven (eller i olyckliga fall vid båda proven) så är det detta prov som du kommer skriva veckan efter du skrivit flervalsprovet. Om det är essän som gått dåligt eller du var frånvarande vid det ena essäskrivandet (eller i olyckliga fall vid båda tillfällena) så är det detta prov som du kommer skriva veckan efter du skrivit flervalsprovet. Skrivningen äger rum i Norra Aulan fredagen den 20 maj klockan 16:00.
Det källkritiska provet kommer antingen handla om Kalla Krigets utbrott; Koreakriget; Kubakrisen eller Kalla Krigets slut. Då det gäller essäskrivningen så finner du sex stycken frågor nedan. Tre av dessa frågor kommer jag använda vid essäskrivningen:

Diskutera utbrottet av det Kalla Kriget fram till och med 1949.
”Det var Sovjetunionens fel att det Kalla Kriget bröt ut”. I vilken utsträckning håller du med om detta påstående?
Diskutera utvecklingen i Tyskland efter Andra Världskriget fram till och med 1949.
Diskutera utvecklingen i Östeuropa efter Andra Världskriget fram till och med 1956
Koreakriget och Kubakrisen. Jämför orsaker, förlopp och resultat.
Diskutera orsakerna till Sovjetunionens fall 1991.

OBS! Det är endast de elever som vill försöka höja sitt slutbetyg ett steg som kommer skriva ett av dessa prov!

Här följer en tidslinje från Andra Världskrigets slut fram till Kalla Krigets slut 1989/91.

Tidslinje Kalla Kriget
1945   Jalta/Potsdam – USA Atombomb (Hiroshima/Nagasaki)
1947   Trumandoktrinen
1947   Kominform (Kommunistiska informationsbyrån)
1948–51 ERP (European Recovery Program) – ”Marshallhjälpen”
1949   NATO (North Atlantic Treaty Organization)
1948–49   Berlinblockaden
1949   Västtyskland (BRD)
1949–90   Östtyskland (DDR)
1949   Comecon (Council for Mutual Economic Assistance)
1949   Folkrepubliken Kina bildas (under Mao Zedong)
1950–53   Koreakriget
1945-1954   Vietnamkriget (Frankrike)
1953 Sovjetledaren Josef Stalin dör
1955   Warsawapakten
1956   Suezkrisen
1956   Ungernkrisen
1957-75 Vietnamkriget (USA)
1961   Berlinkrisen (Berlinmuren byggs)
1961   Grisbukten (Kuba)
1962   Kubakrisen
1968   Pragvåren
1969-72   SALT 1 (Strategic Arms Limitation Talks 1)
1972-79 SALT 2 (Strategic Arms Limitation Talks 2)
1979–89 Afghanistankriget (Sovjetunionen)
1982   START (Strategic Arms Reduction Treaty)
1983/84 SDI (Strategic Defence Initiative) – ”Star Wars”
1989   Berlinmuren faller
1989   Sammetsrevolutionen (Tjeckoslovakien 1989)
1990   Tyskland återförenas
1991   Sovjet upplöses

LÄROBOKEN (Samband Historia Plus)
Öst-väst och det kalla kriget– sid. 542-566
Nord, syd och den tredje världen – sid. 567-591

NÅGRA DOKUMENT OM KALLA KRIGET
1945: FRED 1945
LÄS – Kalla kriget bryter ut:Kalla Krigets utbrott
LÄS – Tidslinje över Kalla Krigets utbrott: Tidslinje Kalla Kriget 1917-1949
LÄS – Kalla Kriget fram till 1949: Kalla Kriget fram till 1949
LÄS – Tre olika teorier om Kalla Krigets inledning: Tre teorier om Kalla Krigets utbrott
LÄS – Kalla Kriget (Wikipedia): Wikipedia – Kalla Kriget
LÄS – Kalla Kriget – tidslinje från “Världens Historia“: Världens Historia – Kalla Kriget översikt
Kalla Kriget 1939-1949 från en lärobok 1966: Kalla Kriget 1939-1949
Cold War 1917-1949 (på engelska): Cold War 1917-1949