SAMBAND HISTORIA 1B har flera sidor i början av läroboken som går igenom Historiska källor. Under de kommande lektionerna så skall du läsa igenom dessa sidor Historiska källor (Den vackre tjuven – Historia är en tolkande vetenskap – Historia skapas – Faktapåståenden – Värderingar – Tolkningar – Perspektiv – Kontexter – Tidigare kunskap – Historiesyner) sidorna 10-25 samt Källkritik (Källkritik – Trovärdighet – De källkritiska kriterierna – Tendens – Närhet i tid – Beroende – Identifikation – Texten och verkligheten – Berättande aspekt – Kvarleveaspekt – Källkritik på Internet) sidorna 26-35. Det är viktigt att du lär dig använda de olika källkritiska uttrycken samt hur dessa skall appliceras på de källor som du skall utvärdera.
LEKTION 1
Då man beskriver och analyserar en tidsperiod i historien så finns det en mängd olika spår – en mängd olika ”pusselbitar”. Historieböckerna fokuserar oftast på olika former av dokument vilket är ett uttryck för tiden. Andra uttryck är bilder, saker och musik. Att uttrycka sig genom musik och bilder/målningar är något som följer människans historia – från äldre Stenålder fram till idag. Som en liten påminnelse om dessa delar av historien så kommer vi starta det ”turbulenta 1800-talet” med några musikstycken.
MUSIK
MARSELJÄSEN & UNDERKJOLARNAS MARSELJÄS
Marseljäsen och Underkjolarnas Marseljäs
RYSSLAND – 1812
ITALIENS ENANDE
Verdi – Nebukadnessar (Fångarnas kör)
BILDER – KÄLLKRITIK
Som nämnts ovan så är bilder/målningar också en viktig del då vi försöker beskriva en tidsperiod. Innan vi ser på några bilder så bör ni läsa denna text om Frankrike efter Napoleon fram till 1871: Frankrike 1815-1871. Efter ni läst texten så är det dags att se hur en del av denna period skildrades i några bilder: Frankrike under 1800-talet – några bilder. Efter denna inledning till en källkritisk behandling av bilder så är det dags för en källkritisk övning: Källkritik övning 1 – tolkning av bilder. Som en liten hjälp finns här ett dokument som beskriver en del allmänna fördelar och nackdelar med bilder: fotografier, målningar och karikatyrer: Bilder – värde och begränsningar
Källkritisk Övning 1 – sammanhang: Källövning 1 – Bilder – Sammanhang – NA19CD
Källkritisk Övning 1 – sammanhang: Källövning 1 – Bilder – Sammanhang – NA19EF
LEKTION 2
Det moderna samhället började utformas under perioden 1400/1500-1815. I klassrummet så nämnde jag följande delar översiktligt:
Politiskt – makten förändras från feodala samhällen till starka nationalstater. I Europa så utvecklas en del absoluta monarkier och några få konstitutionella monarkier (+ en och annan Republik – men det är inte så vanligt).
Ekonomiskt (jordbruk, industri, transport) så är fortfarande jordbruket dominant men förlagsindustrin och en ny stark borgarklass visar att ägandet av jord inte är enda sättet att skapa sig en position i samhället. Nu kan man också göra sig en förmögenhet på att skapa och utveckla företag och industrier. Nya uppfinningar möjliggör byggandet av större byggnader – fabriker som börjar fyllas med maskiner och de som sköter maskinerna i en eskalerande massproduktion… Än så länge (1815) så är det endast vissa mindre områden i Europa som har genomgått denna utveckling, men det är bara en tidsfråga innan de flesta länder har hakat på den nya tidens kapitalistiska ekonomi.
Socialt så ser vi en större förändring! Den jordägande adeln och de gamla riddarna (militär adel) har börjat spela ut sin roll. I början av 1800-talet är det en ny klass som börjar bli dominant i Europa – borgarklassen. I flera länder så kommer samhället anpassas till deras idéer och krav. Detta innebär vissa slitningar med den bestående politiska makten – nya ideologier har fötts som utmanar det gamla samhället med en kung som styr samhället mer eller mindre enväldigt, ibland tillsammans med adel + kyrkan. Krav på rättvisa, jämlikhet, medborgarskap samt rösträtt blir en del av debatten. Borgarklassen – medelklassen blir alltmer dominant, skaffar sig utbildning och dominerar delar av samhället ekonomiskt. När denna borgarklass bidrar till den industriella utvecklingen så ser vi ytterligare en samhällsklass skapas – industriarbetarna.
Idéer om kvinnors rättigheter och kritik av ojämlikheten har väckts av ett flertal kvinnor som Christine de Pisan; Mary Wollstonecraft och Olympe de Gouges. Läs ”Kvinnor, män och arbetsliv” (viktig!) – ”ny” borgerlig syn på kvinnan.
Det nya borgerliga samhället kom också att förändra förhållandet män-kvinnor. SAMBAND tar upp följande del: ”I äldre tider var man och kvinnor beroende av varandra för överlevnaden. De arbetade tillsammans, men med olika saker. Vid behov kunde de hjälpas åt. Kvinnor hade sina ”kvinnliga” kompetensområden, inom vilka mannen inte hade någon kunskap, till exempel barnmorskeyrket. En del av dessa var ”nyckelpositioner” för att överleva, till exempel kunskapen att ta hand om mat. En bonde gifte vanligen om sig om hans hustru dog. Det behövdes en kvinna för att ta hand om gårdens ”kvinnliga” uppgifter. Faktum är att han var mer beroende av henne än tvärtom, eftersom en kvinna kunde sköta ”mansjobb” vid behov. Dessa regler var kulturella och kunde skifta mellan olika platser – på en del håll kunde man ta hand om mat (eller i alla fall viss typ av mat).
Detta innebar dock inte att kvinnor hade en stark ställning i andra sammanhang. De var underordnade mannen i lagen, särskilt när det gällde äganderätt och inom äktenskapet.
I och med det nya lönearbetet försvann de gamla kvinnliga kompetens-områdena. Många arbetarkvinnor fick istället utföra enkla och monotona arbetsuppgifter i fabrikerna och med lägre lön än mannen. Samtidigt växte en ny kvinnosyn fram inom medelklassen, som starkt skilde på manligt och kvinnligt. Den nya medelklasskvinnan skulle vara ekonomiskt beroende, medan mannen skulle vara ekonomiskt oberoende och dessutom familjeförsörjare. Medelklasskvinnan blev därför hemmafru. Kvinnor som hörde till arbetarklassen skulle hålla sig till rent kvinnliga yrken, som att passa upp på andra. Arbetsuppgifterna blev striktare uppdelade i manliga och kvinnliga. Genom olika reformer fick ändå kvinnor på många håll viss myndighet att råda över sin egen ekonomi och bättre möjligheter till utbildning.”
När vi kommer in på 1800-talet så ser vi också de moderna ideologierna utformas. Här är ett dokument som sammanfattar texten i SAMBAND: SAMBAND – Politiska ideologier
Sidorna 350-367 i läroboken fokuserar på de nya ideologierna samt industrisamhällets arbetsliv och olika samhällsklasser.
NATIONALISM: Den moderna nationalismen har sitt ursprung i franska revolutionen. Under slutet av 1700-talet gjorde folket revolt mot överheten i Frankrike varefter den gamla maktordningen, där kungen och adeln bestämde, byttes ut mot en ny som istället utgick från folket. De styrande i Europas övriga länder var vettskrämda för att revolutionens idéer skulle få fäste i deras egna länder. Land efter land förklarade därför krig mot Frankrike för att återställa den gamla ordningen och förhindra de upproriska idéerna att spridas. För att kunna försvara revolutionens idéer infördes allmän värnplikt i Frankrike under mottot ”ett folk, en stat”. De franska soldaterna slogs inte längre för en kung utan för en nation. Den nya idén om nationen som ett enande folkligt tema utnyttjades av Napoleon som förde idén vidare genom Europa med sina segerrika arméer. Under 1800-talets gång spred sig därefter idén i Europa om att ett folk med samma språk, religion och seder utgjorde en nation. Därför borde varje nation också utgöra en egen stat. Strävandet efter att förverkliga de nya nationalstaterna gick i två riktningar. Den ena gick ut på att förena folk av samma nationella karaktär som var fördelade bland olika stater till en egen stat. Italien och Tyskland utgör exempel på det. Den andra riktningen gick åt motsatt håll och ville istället frigöra folk av samma nationalitet från andra folkgrupper de inte hörde samman med, men tvingats ihop med. Detta hände bland annat inom Habsburgska väldet (Österrike-Ungern), Ryssland och osmanska riket (Turkiet).
Sidorna 368-389 i läroboken fokuserar på den politiska utvecklingen i Europa efter 1814/15 (Napoleonkrigen). Wienkongressen försökte ”vrida tillbaka klockan”, men de nya idéerna (liberalism och nationalism) var för starka och kom därför att dominera den politiska utvecklingen i Europa. I kapitlet så beskrivs ”Revolutionernas Frankrike”; ”Reformernas Storbritannien”; ”Reaktionens Ryssland”; enande nationalism som ledde till skapandet av Tyskland och Italien; splittrande nationalism som ledde till sönderfallet av det habsburgska kejsardömet (Österrike) och det Osmanska Riket (Turkiet). Här följer några dokument som ger lite mer information om några av dessa delar:
1. Wienkongressen 1814-1815
2. Garibaldi och Italiens enande
3. Tyskland fram till 1871
4. Tysklands enande
5. Nationalism och Imperialism – SO-Rummet
Här är en källkritisk övning som fokuserar på enande nationalism. Den skall vara klar före nästa lektion (fredag 15/10 – NA19CD / måndag 18/10 – NA19EF): Källkritisk övning – Italiens enande (för ”egen kunskap” titta i läroboken 384-386 samt dokumentet ”Garibaldi och Italiens enande”). Eftersom båda klasserna nu gjort denna övning så publicerar jag ett ”facit” till den källkritiska övningen samt tre stycken elevsvar:
1. Rättningsmall – Källkritik Italiens enande
2. Elevexempel 1
3. Elevexempel 2
4. Elevexempel 3
Källkritik. Några dokument om de källkritiska begreppen, bedömningsmål, råd och en bedömningsmall:
1. Källkritik – en översikt
2. KÄLLKRITIK Grundläggande begrepp
3. Källkritik Prov 1 – bedömningsmall
4. Källkritik – bedömningsmål och råd
LEKTION 3
Eftersom båda klasserna nu gjort denna övning så publicerar jag ett ”facit” till den källkritiska övningen samt tre stycken elevsvar:
1. Rättningsmall – Källkritik Italiens enande
2. Elevexempel 1
3. Elevexempel 2
4. Elevexempel 3
Här är källkritisk övning 2 – Den industriella revolutionen i England. Tillsammans med denna övning kommer ni också finna några dokument om utvecklingen i England under denna tid + de redovisningar som gjordes – IKT1: Industriella Revolutionen (sid. 307–320 i läroboken).
1. Industriella revolutionen – Källkritisk övning 2
2. England 1600- och 1700-tal
3. Industriella Revolutionen – Samband Historia 1b
4. England – den industriella revolutionen
5. Industriella Revolutionen England
6. Storbritannien under 1800-talet
…och efter detta kom industrialismen så småningom igång på allvar även i övriga Europa och USA (sid. 396-401)
LEKTION 4
Under denna lektion så kommer vi framförallt koncentrera oss på Europa runt 1900 (sid. 413-419) med betoning på utvecklingen under 1800-talet för kvinnor. I läroboken så sammanfattar författarna utvecklingen under 1800-talet på följande sätt: ”Europa var under perioden 1815-1914 fredligare än under århundradet innan. De krig som förekom, till exempel Krimkriget (1853-1856), det fransk-tyska kriget (1870-1871) och krigen på Balkan (1877-78, 1911-1912) var inte så långvariga och dessutom geografiskt begränsade. Men trots att Europa upplevde en period av fred, skedde en militär upprustning i många länder. Som reaktion på vapensatsningar och aggressiv nationalism växte en fredsrörelse fram under slutet av 1800-talet.
Under perioden 1870-1914 växte den moderna demokratin fram. Liberaler och socialister kom att samarbeta mot de konservativa för att genomdriva allmän rösträtt och parlamentarism. Att människor organiserade sig för att påverka utvecklingen i demokratisk riktning spelade en viktig roll. Vid sekelskiftet 1900 präglades tänkandet av framtidstro och man såg fram mot det nya århundradet med förväntan.”
Den engelske filosofen John Stuart Mill jämför kvinnans situation i dåtidens samhälle med slavars villkor i historien. Han menade att kvinnoförtrycket var det främsta hindret för mänsklighetens utveckling. I Kvinnans underordnade ställning från år 1869 skriver han: ”Männen vill inte bara ha kvinnors lydnad, de vill också ha deras känslor. […] De har därför gjort allt för att förslava deras sinnen. Herrarna till alla andra slavar litar för lydnadens upprätthållande till fruktan, antingen fruktan för dem själva eller för högre makter. Kvinnornas herrar önskade sig mer än enkel lydnad och utnyttjade hela uppfostrans makt för att vinna detta syfte.”
För att ytterligare förstärka er kunskap om förhållandet för kvinnor under 1800-talet så kommer ni här finna några dokument:
1. Kvinnoroller från 1789 till 1900
2. Kvinnorörelse NE
3. Kvinnans plats , ur Kvinnor i västvärlden ,Bente Rosenbeck
4. Kvinnor Arbete i hemmet, ur Kvinnor i västvärlden, Bente Rosenbeck
5. SO-Rummet Kvinnohistoria och Genushistoria
FÖRBEREDELSE FÖR KÄLLKRITISKT PROV
Först och främst är det viktigt att ni känner till de källkritiska kriterierna samt vet hur dessa skall tillämpas i de övningar vi gjort i samband med lektionerna:
1. Källkritik – en översikt
2. KÄLLKRITIK Grundläggande begrepp
3. Källkritik Prov 1 – bedömningsmall
4. Källkritik – bedömningsmål och råd
5. Källkritik övning 1 – tolkning av bilder
6. Bilder – värde och begränsningar
7. Källkritisk övning 1 – Italiens enande
8. Rättningsmall – Källkritik Italiens enande
9. Källkritisk övning 2 – Industriella revolutionen
Vilka områden har vi fokuserat på under våra lektioner?
Frankrike under 1800-talet; Nationalism; Industriella Revolutionen; Kvinnor under 1800-talet.
Vi kommer (naturligtvis) ej upprepa de områden vi använt till våra källkritiska övningar – dvs. Frankrike 1815-1871; Italiens enande samt den tidiga industriella revolutionen i England. Då återstår tre möjliga ämnen – Nationalism (läroboken sid. 359-361/370-373/378-380 + dokumenten ovan); Den andra industriella revolutionen (läroboken sid. 396-401) samt Kvinnor under 1800-talet (358-359/362-367/416-419 + dokumenten ovan)