KÄLLKRITIK 2: Dags för lite repetition…
SAMBAND HISTORIA 1B har flera sidor i början av läroboken som går igenom Historiska källor. Under de kommande lektionerna så skall du läsa igenom dessa sidor Historiska källor (Den vackre tjuven – Historia är en tolkande vetenskap – Historia skapas – Faktapåståenden – Värderingar – Tolkningar – Perspektiv – Kontexter – Tidigare kunskap – Historiesyner) sidorna 10-25 samt Källkritik (Källkritik – Trovärdighet – De källkritiska kriterierna – Tendens – Närhet i tid – Beroende – Identifikation – Texten och verkligheten – Berättande aspekt – Kvarleveaspekt – Källkritik på Internet) sidorna 26-35. Det är viktigt att du lär dig använda de olika källkritiska uttrycken samt hur dessa skall appliceras på de källor som du skall utvärdera.
Så om ni har glömt vad jag bad er läsa förra gången (1800-talet) så har ni sidhänvisningarna ovan. Här är en blandning av de dokument jag la ut förra gången och två nya dokument:
1. Källkritik – en översikt
2. KÄLLKRITIK Grundläggande begrepp
3. Bedömningsmall – Källkritik Prov 2
4. Källkritik – tre källor – fyra frågor
ÖVNINGSMATERIAL FÖR VÅRA LEKTIONER
I samband med millennieskiftet år 2000 så gav Aftonbladet ut ett häfte som sändes till samtliga skolor i Sverige. Häftet fokuserade på händelser i Sverige men även de internationella händelserna togs upp. Urvalet är ett tidsdokument som är både lättläst och informativt så därför har jag lagt in tre av kapitlen:
1. AFTONBLADET 10 TALET
2. AFTONBLADET-20-TALET
3. AFTONBLADET-30-TALET
”En bild säger mer än tusen ord” är ett äldre talesätt. Frasen påstås komma från kinesisk visdomslära, men sanningen ligger nog närmare att dess ursprung är en reklamkampanj för en bildtidning i USA i början av 1900-talet. Det finns ett annat ordspråk som faktiskt är kinesiskt. Det lyder: ”att höra något hundra gånger ger inte mer kunskap än att se det en gång”. Betydelsen av detta är att det är viktigt att se med egna ögon istället för att enbart lita till vad andra beskriver. Ändå måste vi besinna oss och tänka på det faktum att en bild – ett fotografi är ett resultat av någons idéer och utförandet av dessa idéer. Då det gäller bilder/fotografier så kan man ställa följande sju källkritiska frågor:
Vad påstås om bilden?
Vad har den som publicerat eller sprider bilden för syfte?
Vad visar faktiskt bilden?
När och var publicerades den första gången?
Finns fler bilder från samma tillfälle?
Är bilden beskuren?
Är bilden manipulerad?
(Källa: https://www.lararen.se/nyheter/pedagogiska-tips/sa-granskar-du-bilder-pa-natet)
Jag har ändå tagit mig friheten att publicera en mängd bilder från ”The Hulton Getty Picture Collection” som är en samling svart-vita fotografier som skall ge er en visuell upplevelse av 1920- och 1930-talet:
1. Bilder från 1920-talet – politik, sociala skillnader och arbete
2. Bilder från 1920-talet – fritid, underhållning, mode och konst
3. Bilder från 1920-talet – vetenskap, transport, idrott, barn och människans sällsamhet
Aftonbladets häften från 1910; 1920 och 1930 tillsammans med fotografierna från 1920-talet och 1930-talet kommer vi använda under lektionspassen i några mindre uppgifter. Jag kommer förklara under respektive lektion. Här nedan följer nu de olika lektionspassen och det material som jag går igenom i samband med dessa lektioner.
MELLANKRIGSTIDEN
Perioden vi kommer syssla med är tiden mellan de två världskrigen 1919-1939/1941. De två alternativen då det gäller andra världskrigets start beror på var i världen vi befinner oss – i Europa (september 1939) eller i Asien (december 1941). Den första lektionen fokuserar på första världskrigets slut – speciellt Versaillesfreden 1919 samt den pandemi som bröt ut ”Spanska Sjukan”:
VERSAILLESFREDEN: Titta på filmklippet ovan om den tyska delegationens reaktion i Versailles 1919. I Wikipedia så kan vi finna följande text: ”En tysk delegation anlände till Versailles den 29 april ledd av Tysklands utrikesminister greve Ulrich von Brockdorff-Rantzau. Den 7 maj överlämnades i Versailles de allierades i detalj utarbetade förslag till fredstraktat. Tyskarna riktade starka invändningar mot de allierades krav. Den 16 juni svarade de allierade på de tyska invändningarna. Endast en mindre modifiering hade gjorts i villkoren, och de allierade krävde i sitt svar till Tyskland, att denna makt skulle obetingat godtaga villkoren inom fem dagar. Den tyska nationalförsamlingens majoritet beslöt i detta läge att acceptera villkoren i fördraget, varvid von Brockdorff-Rantzau, som var emot ett undertecknande, avgick. I hans ställe undertecknades fördraget 28 juni 1919 av den nye tyske utrikesministern Hermann Müller.”
Filmklippet (och denna text) är viktig för förståelsen om det som sedan händer i Tyskland (och i Europa). Tyskland hade trott att de skulle få förhandla om fredsvillkoren utifrån President Wilsons 14 punkter som redan presenterats i januari 1918 – under pågående krig. I november så skrev Tyskland under vapenstilleståndskraven vilket innebar att en stor del av den tyska militära kapaciteten togs ifrån landet. Wilsons 14 punkter och vapenstillståndskraven plus den tyska reaktionen kan ni finna i detta dokument (som kommer från de sista sidorna i den stencil som jag la upp då vi gick igenom Första VK): Slutet av Första VK.
LÄXA: En mycket känd teckning från denna tid är ”Peace and Future Cannon Fodder” (Fred och framtida kanonmat) av Will Dyson publicerad i ”The Daily Herald” den 13 maj 1919
Den här karikatyren är er läxa inför nästa lektion (måndag 7/2). I samband med presentationen av villkoren för fredsavtalet i Versailles så ritade Will Dyson karikatyren ovan. Försök utifrån de olika källkritiska kriterierna avgöra hur användbar denna bildkälla är då man skall beskriva den allmänna reaktionen på de publicerade villkoren. Vi kommer starta nästa lektion med en kortare diskussion om källans styrka och svagheter i detta sammanhang.
SPANSKA SJUKAN: Jag visade också en kort film som berättar lite om hur ”spanskan” (Spanska Sjukan) drabbade Göteborg:
Här följer två dokument som också behandlar Spanska Sjukan:
1. Wikipedia Spanska Sjukan
2. Spanska sjukan (Herman Lindqvist)
Detta var det material som jag delvis gick igenom under lektionen vecka 5. Nästa vecka så startar vi med bildexemplet (er läxa) för att sedan börja gå igenom det ”glada tjugotalet”. I vår lärobok så kan ni läsa om första världskrigets krigsslut på sidorna 470-474.
1920-TALET
I sviterna efter Första världskriget bildades 1920 den internationella samarbetsorganisationen Nationernas Förbund, och i världen rådde en ”Aldrig mera krig”-stämning. På nöjessidan var jazz populärt. Ekonomiskt svängde de internationella konjunkturerna uppåt under andra halvan, och högkonjunkturen kallades det ”glada 1920-talet”. Med börskraschen i USA den 29 oktober 1929 sjönk konjunkturen, Den stora depressionen inleddes och symboliskt talar man ofta om att 1920-talet slutade ungefär två månader tidigare än matematiskt.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/1920-talet (besökt 4/2 2022 klockan 08:40)
Genomgång av läxa: Vi gick igenom dagens läxa – ”Peace and Future Cannon Fodder” (Fred och framtida kanonmat) av Will Dyson publicerad i ”The Daily Herald” den 13 maj 1919 på följande sätt:
1. Först så beskrev vi bilden ”neutralt”: ”Fyra män går nerför en trappa (eller ut genom en dörr) i en byggnad. De tittar över axeln på ett naket barn som gråter bakom en pelare i ett hörn.” Det finns flera texter i bilden: en huvudrubrik som säger ”Fred och framtida kanonmat”: en kommentar ”Tigern: Konstigt! Jag tycker att jag hör ett barn som gråter”; ett dokument på marken bredvid det gråtande barnet vars överskrift är ”Fredsavtal” och en rubrik ovanför det nakna barnet som säger ”1940 års klass”.
2. Sedan så tog vi upp när källan kom till (den publicerades den 13 maj 1919 – texten ovanför bilden); vem som ritade karikatyren (australiensaren Will Dyson – texten ovanför bilden) och var den publicerades (i dagstidningen ”The Daily Herald” – texten ovanför bilden).
3. Efter detta så talade vi om det historiska sammanhanget: teckningen publicerades sex dagar efter det att fredsvillkoren presenterats till den tyska delegationen och omvärlden (texten ovanför Läxa – ”7 maj överlämnades i Versailles de allierades i detalj utarbetade förslag till fredstraktat”). Vi identifierade också de fyra herrarna (karikatyrerna); Georges Clemenceau (Frankrike); President Wilson (USA); Greve Vittorio Emanuele Orlando (Italien) och sist David Lloyd George (Storbritannien), dvs. de fyra huvudfigurerna vid Versaillesförhandlingarna.
4. Tolkning av teckningen: Clemenceau är tecknad framför de andra männen och han har en vit kostym, medan de två männen som följer närmast är klädda i svart. Detta gör att Clemenceau sticker ut och verkar vara ledaren. Det gråtande barnet representerar förmodligen Tyskland som tvingades underteckna fredsvillkoren. Bredvid den unge pojkens fötter finns fredsavtalet, som förklarar att Tyskland inte håller med om dessa villkor, eftersom de är hårda och otroligt ensidiga. Genom att rita honom naken berättar tecknaren för publiken att det som Tyskland hade har tagits från dem. Pojkens oskuldsfullhet skapar en känsla av sympati för Tyskland. Dessutom visar detta hur maktlöst Tyskland var under undertecknandet av fördraget. Å andra sidan tittar Clemenceau över axeln medan han kommenterar ”Konstigt! Jag tycker jag hör ett barn gråta!” får publiken att framställa honom som en obarmhärtig och känslolös man. Hans kommentar tyder på att han inte lägger märke till eller förstår Tysklands vädjan om mer hänsynsfulla termer. Georges Clemenceau fick smeknamnet ”Tigern” av flera skäl, men i den här tecknade bilden beror det på hans hårdhet och de hårda villkor och straff för Tyskland som presenterades. Titeln på den teckningen är ”Fred och framtida kanonmat”. Denna fras är motsägelsefull – på ena sidan har vi fred och på den andra sidan har vi framtida kanonmat. Kanonmat är soldater som betraktas eller behandlas som en förbrukningsvara i krig. Denna titel gavs till teckningen, eftersom man upplevde att Versaillesfördraget skapade framtida generationers kanonmat. Dessutom säger detta oss att det är fred nu men att det kommer att bli krig i framtiden (1940 års klass). Detta tyder på att tecknaren inte håller med om villkoren som ställts av de segrande länderna i Versaillesfördraget eftersom han förutspår att dessa fredsvillkor bara kommer att väcka ilska hos tyskarna och så småningom leda till framtida krig.
5. Vad är budskapet? Fredsvillkoren var alltför hårda vilket kommer leda till ytterligare ett krig (1940)!
6. Försök utifrån de olika källkritiska kriterierna avgöra hur användbar denna bildkälla är då man skall beskriva den allmänna reaktionen på de publicerade villkoren.
Äkthet – går att kontrollera via tidningsarkiv
Tid – samtida källa. Teckningen publicerades sex dagar efter fredsvillkoren hade offentliggjorts.
Beroende – en andrahandskälla. Tecknaren har påverkats av debatten som uppstått efter det att fredsvillkoren offentliggjorts.
Tendens – en starkt tendensiös källa. Tecknaren uttrycker en mycket negativ åsikt om fredsvillkoren som just publicerats.
7. Svar ”Källan är användbar eftersom den mycket klart uttrycker en åsikt, en allmän reaktion, på de publicerade fredsvillkoren”
Vi kommer fokusera på bilder som beskriver 1920-talet under den första lektionen. Titta översiktligt på dessa bildbeskrivningar av 1920-talet:
1. Bilder från 1920-talet – politik, sociala skillnader och arbete
2. Bilder från 1920-talet – fritid, underhållning, mode och konst
3. Bilder från 1920-talet – vetenskap, transport, idrott, barn och människans sällsamhet
Med Sverige i fokus så skildrar Aftonbladet 1920-talet på följande sätt:
AFTONBLADET-20-TALET
Under den senare delen av den första lektionen om 1920-talet så skall ni arbeta med följande uppgift: Teckningar. Jag kommer skapa en sida på Google Classroom där ni kan lägga in er tolkning av respektive teckning.
FORTSÄTTNING 1920-TALET
Under den första delen av den andra lektionen om 1920-talet så gick jag igenom de tre länder som skulle komma att bli de starka diktaturerna under 1930-talet: Ryssland, Italien och Tyskland. Här är en sida som sammanfattar utvecklingen under 1920-talet i dessa tre länder:
Här är några stenciler som lite mer ingående förklarar utvecklingen i dessa länder:
1. Ryssland 1900-1921
2. Italien under mellankrigstiden
3. Tyskland – Weimarrepubliken
Vid genomgången av den tidiga Weimarrepubliken så nämndes bl.a. hyperinflationen 1923 då ekonomin kollapsade. Här är en bild som klart visar hur den tyska valutan blev totalt värdelös:
Under den andra delen av lektionen så gick vi igenom David Lows karikatyrer från 1921; 1923 och 1925: Teckningar. Då vi gick igenom det historiska sammanhanget så kom några franska politiker upp samt de ekonomiska villkoren i Versaillesfördraget (presenterades i januari 1921); Ruhrockupationen (1923) och Locarnoavtalet (1925). Här är en liten stencil som presenterar dessa delar lite närmare: Historiskt sammanhang till teckningar
I slutet av lektionen så delade jag ut en fullständig källkritisk övning: Mellankrigstiden – Källkritisk övning Versaillesfreden.
OBS: Övningen som jag delade ut i klassrummet måste korrigeras. Övning 1a skall gälla för KÄLLA 2 och övning 1b skall gälla för KÄLLA 3 (övningen ovan och den som jag lägger ut i Google Classroom är korrigerad).
Denna övning är läxa tills måndag 21/2 (dvs. efter sportlovet). Jag kommer lägga övningen i Google Classroom och det är där ni skall skriva in den. Vi kommer starta nästa lektion med att gå igenom denna övning så absolut deadline är tiden då era respektive lektioner startar! Vi ses…
SVAR TILL KÄLLKRITISK ÖVNING SAMT WALL STREET CRASH
Facit till den källkritiska övningen om Versaillesfreden: Facit till källkritisk övning – Versaillesfreden
Det är viktigt att känna till bakgrunden till börskraschen (Wall Street Crash) och hur den kom att påverka USA. Här är en stencil som tar upp USA under mellankrigstiden: USA – mellankrigstiden
Under nästa lektion så kommer vi titta på en del bra svar till Uppgift 2 från det förra källkritiska provet (Kvinnor under 1800-talet), gå igenom orsakerna till den amerikanska börskraschen 1929 samt titta på utvecklingen i Tyskland under 1930-talet…
EUROPA OCH TYSKLAND FÖRE ANDRA VK + KÄLLKRITISK ÖVNING
Här kommer ni finna tre stycken stenciler. Den första stencilen är en PP som jag använder för att förklara utvecklingen i Europa före Andra VK. På den europeiska kartan så kan man se hur antalet diktaturer ökar under 1920- och 1930-talet – en utveckling som kommer leda till andra världskrigets utbrott. Framförallt så kommer ni märka Tysklands aggressiva utrikespolitik under den senare delen av 1930-talet:
1. PP – Orsaker till Andra VK
Den andra stencilen är en del av den stencil jag redan publicerat ovan – Tyskland under Weimarrepubliken. Här startar stencilen med den andra perioden under Weimarrepubliken – de ”goda åren” 1924-1929. Notera speciellt hur den tyska ekonomin kommer kopplas till den amerikanska via lån (Dawesplanen). Stencilen visar hur den amerikanska börskraschen kom att påverka den tyska ekonomin – och politiken under den senare Weimarrepubliken!
2. Weimarrepubliken 1924-1933
Den tredje stencilen visar hur Hitler och NSDAP tog över Tyskland och skapade en enpartistat under en diktator. I stencilen så kommer ni upptäcka att detta skedde i tre tydliga steg: via en laglig revolution som kom att ge nazisterna möjlighet att anpassa samhället till de nazistiska idéerna. Den andra perioden visar hur NSDAP steg-för-steg nedmonterade den tyska konstitutionen och ersatte den med en enpartistat. Den sista perioden är en uppgörelse inom NSDAP. Den nazistiska paramilitären SA (Stormtrupperna) hade blivit ett hot och en maktfaktor. Dess ledare krävde en andra revolution där man skulle göra sig av med det ”gamla Tyskland” vilket fick den tyska militären och aristokratin att reagera. De krävde att Hitler tog i tu med SA vilket skedde den 30 juni 1934 – ”de långa knivarnas natt”. Kort tid efter denna interna uppgörelse inom NSDAP dog President Hindenburg. Ett par veckor senare hade Hitler slagit samman två ämbeten – Rikskansler och President – till ett ämbete – Führer! Genom folkomröstning godkändes denna övergång till diktatur under Adolf Hitler:
3. Maktövertagandet 1933-34
KÄLLKRITISKT PROV – HUR KOMMER DET SE UT?
Det kommande källkritiska provet kommer delas i två delar. Eftersom vi inte har tillräckligt med tid att skriva provet i salen så kommer ni endast utföra en del av provet i salen på måndag. Här är ett exempel på hur ett sådant prov kommer se ut: Mellankrigstiden – Källkritik i salen och här är en rättningsmall till denna uppgift: Rättningsmall – Källkritisk övning – Versaillesfreden – Salsskrivning
. Den andra delen som verkligen visar förmågan att använda källorna tillsammans med den egna kunskapen kommer ni få möjlighet att skriva hemma. I samband med salsskrivningen så öppnar jag denna del i Google Classroom. Ni kommer kunna skriva i lugn och ro hemma – fram till söndag klockan 18:00. Maxantalet sidor på denna uppgift är tre sidor (storlek 12 – enkelt radavstånd). Här är ett exempel på hur hemskrivningen kommer se ut: Mellankrigstiden – Källkritik hemuppgift (OBS! Detta är bara ett exempel – Ni skall INTE skicka in denna uppgift!)
I klassrummet så visade jag också några svar från det förra källkritiska provet: Exempel andra uppgiften från Kvinnor under 1800-talet. Om ni inte kommer ihåg provet så har ni en länk här så att ni kan se det: KVINNOR UNDER 1800-TALET